# ID: svediakorp-gov472403
# author: Patrick Gaubert (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-27
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 395
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Mina damer och herrar!
Liksom två sudanesiska överlevande sa till mig måste vi bryta den tystnad som offren för folkmordet lever under.
Det är för dessa två tysta offer för det pågående folkmordet i Darfur som jag tagit ordet i dag, för att rikta en brådskande vädjan – ett nödrop – till er.
Jag talar till er inte bara som ledamot i Europaparlamentet, utan också som ordförande för en internationell icke-statlig organisation som är mycket aktiv i Darfur.
Jag tillhör en generation som efter förintelsen svor att vi aldrig mer skulle få se något liknande.
Orden ” aldrig mer ” uttalas gång på gång, men nu står vi här igen och tvingas tala om den här frågan.
Ska vi vänta till dess att alla befolkningar har utrotats innan vi sörjer dem?
Hur många människor måste dö innan vi ingriper?
Måste ett minsta antal personer sändas till koncentrationsläger innan vi ingriper?
Jag tror faktiskt att vissa offer aldrig kommer att bli särskilt populära.
Darfur är ett av dem.
Kofi Annan sa att Darfur var ett helvete.
Ändå är det omöjligt att föreställa sig riktigt hur helvetiskt det är för de människor som torteras av miliser som begår folkmord i en illegitim regerings tjänst.
Ska vi lägga brottet likgiltighet till vad som i sig är ett brott?
Nej!
De som torterar måste veta att vi inte kommer att låta dem vara, eftersom vi inte kan säga att vi inte kände till vad som pågick.
Vi känner till vad som sker, men vi gör inget.
EU måste spela en viktig roll.
EU måste utöva verkliga påtryckningar och ställa mer offensiva krav på ett slut på illgärningarna och massakrerna och kräva att FN-styrkor placeras ut för att skydda civilbefolkningen i Darfur.
Detta kan endast ske genom diplomatiska insatser och ett mycket stort internationellt engagemang.
För en gångs skull kan armén ingripa på ett positivt sätt för att ställa sig emellan mördarna och deras offer.
Vi måste kräva en lösning på situationen med miliserna och vi måste kräva att humanitärt bistånd ges.
Liksom ett antal av mina kolleger i kammaren före mig har sagt får vi inte slösa någon tid, för vi bevittnar faktiskt 2000-talets första folkmord.
