# ID: svediakorp-gov472360
# author: Bruno Gollnisch (NI ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-27
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 242
# sentences: 8
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Om ni inte felaktigt hade beskrivit Turkiet som ett europeiskt land – vilket det inte är – så skulle ni i dag inte vara tvungen att erkänna en rad sanningar.
Ni talar om för oss att religiösa minoriteter, och särskilt kristna minoriteter, är förtryckta i dagens Turkiet och att respekten för de mänskliga rättigheterna i allmänhet, och kvinnors rättigheter i synnerhet, inte garanteras där.
Ni har upptäckt att Turkiet fortfarande vägrar att erkänna Cypern – trots att det är en medlem av denna union som Turkiet vill ansluta sig till – och att landet ofta provocerar fram gränsincidenter med en annan medlemsstat, Grekland.
Ni förklarar att Turkiet bryter mot en av de grundläggande principerna för Europeiska unionen, fri rörlighet; och det finns många fler som skulle kunna nämnas.
Allt ni har att säga i ärendet är: ” Låt oss fortsätta med förhandlingarna, men var medvetna om att vi i sista minuten kan säga nej. ”
Vem kan tro på en sådan saga?
Den 3 december 2005 var det er skyldighet att lyssna på Europas invånare, av vilka majoriteten motsatte sig Turkiets anslutning till EU.
Er skyldighet var att lägga fram ett förslag om ett privilegierat partnerskap för Turkiet där våra olikheter beaktas, och inte denna politiska och diplomatiska fars, som är förödmjukande för båda parter och särskilt för Turkiets befolkning.
