# ID: svediakorp-gov472310
# author: Sylvia-Yvonne Kaufmann (GUE/NGL ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-27
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 234
# sentences: 8
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
En absolut princip i all modern straffrättslig lagstiftning är, inget straff utan lag, enligt vilken straff enbart får utdömas för någonting som var straffbart då handlingen begicks.
Betydelsen av det för detta rambeslut är att en tidigare dom i stat A inte kan beaktas i en ny brottmålsrättegång i stat B om den aktuella handlingen inte var straffbar i B enligt den statens egna lagar.
Eftersom det i sista hand endast kan avgöras av till exempel en domare i stat B genom att upprepa hela förhandlingen från stat A tillsammans med bevisupptagning – som skulle innefatta sådant som att intervjua vittnen på nytt och varken är önskvärt eller genomförbart – måste det vara tillräckligt att han har goda skäl att tvivla på att handlingen var straffbar.
Om en domare hyser sådana tvivel bör han inte längre kunna beakta en sådan tidigare dom.
Det är beklagligt att detta inte uttryckligen fastslås i rambeslutet.
Jag skulle ha lagt fram ett ändringsförslag om inte den tid som fanns tillgänglig för diskussion om ändringsförslag i utskottet hade gått ut, eftersom det sista datumet för att lämna in ändringsförslag inföll under sommaruppehållet och omröstningen ägde rum omedelbart därefter, utan vidare diskussion i utskottet.
Jag anser att det är högst beklagligt, för lite mer tid skulle ha gjort det möjligt att undvika det problem jag har beskrivit.
