# ID: svediakorp-gov472230
# author: Mario Borghezio (NI ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-27
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 296
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
Det första beslut som fattades av Romano Prodis nya regering i Italien var att legalisera situationen för 500 000 olagliga invandrare, och tillsammans med åtgärderna för familjeåterförening kommer siffran lätt att gå upp till åtminstone en miljon.
Zapateros regering i Spanien har gjort likadant, och legaliserat 700 000 olagliga invandrare.
De andra länderna i EU har därför all rätt att ställa sig frågan vad syftet med sådana åtgärder kan vara, utöver ren politisk demagogi.
Vi måste fråga oss varför EU: s institutioner aldrig vågar yrka på att dessa regeringar ska ta sitt ansvar.
I Italien har Prodis regering emellertid gått ännu längre och till och med ändrat gemenskapslagstiftningen genom att göra det möjligt att begära politisk asyl också i sådana situationer där man inte uppfyller de strikta kriterier som vi stöder och som utgör de juridiska kraven för godkännande av politisk asyl – en grundläggande aspekt av de friheter som åtföljer de mänskliga rättigheterna.
Privilegierna med politisk asyl beviljas också till invandrare som inte kommer från osäkra länder, där mänskliga rättigheter inte respekteras, eller från krigszoner.
De behöver bara ansöka om asyl, eller, om deras ansökan inte beviljats, vänta på att det utdragna ansökningsförfarandet ska slutföras.
Denna policy strider mot den stränga invandringspolicy som EU: s institutioner skisserar i dag, inte minst därför att vi talar om att skärpa asylprincipen.
Sådana åtgärder kan emellertid bli ett sätt att komma runt de bestämmelser som är utformade just för att ha problemet under uppsikt.
Därför säger jag: Tack, Schweiz!
Tack, Christoph Blocker!
Länge leve Schweiz!
Ingen mer demagogi i EU i invandringsfrågan!
