# ID: svediakorp-gov472204
# author: Jacques Barrot, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,075
# sentences: 46
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Först och främst vill jag tacka Etelka Barsi-Pataky och Fiona Hall samt Paul Rübig och Norbert Glante, som snart kommer att ansluta sig till oss.
Jag är tacksam mot dem, och särskilt mot Etelka Barsi-Pataky, för den nära uppmärksamhet som de har ägnat utvecklingen av detta viktiga program, Galileo.
Jag kommer att försöka svara detaljerat på era frågor.
Jag vill nämligen lugna vissa farhågor som jag faktiskt anser vara något överdrivna.
Jag vill påminna er om att Galileoprogrammet utformades i tre faser.
Den första är utvecklings- och valideringsfasen, som omfattar utvecklingen av systemets satelliter och markkomponenter samt validering i omloppsbana.
Denna utvecklingsfas löper från 2003 till 2009, och leds för närvarande av det gemensamma företaget Galileo.
Denna fas kommer att följas av en installationsfas från 2009 till 2010, som avser tillverkning och uppskjutning av satelliterna samt fullständig installation av programmets markbaserade del.
Slutligen kommer driftsfasen att inledas 2010.
Installations- och driftsfaserna kommer att bli föremål för en koncession som varar ett tjugotal år.
Tillsynsmyndigheten, som är ett gemenskapsorgan, kommer att leda dessa två faser och kommer att vara koncessionsgivande myndighet.
Inom denna tidtabell finns ett datum som vi absolut måste hålla – och på den punkten har ni helt rätt – nämligen det datum från vilket företagen och medborgarna kommer att kunna motta exakta och tillförlitliga signaler från Galileo.
Detta kommer att ske vid årsslutet 2010, när den första av Galileosatelliterna kommer att börja sända sina signaler.
Samtidigt har jag ingen avsikt att försöka släta över svårigheterna.
Galileo är inte bara en teknisk innovation, utan även en mycket speciell operation på institutionell nivå.
Projektet omfattar nu åtta industriella aktörer, 25 offentliga aktörer och tre institutioner.
På lång sikt kommer detta flerfaldiga stöd att vara Galileos styrka, men det är sant att alla aktörerna, alla dessa aktörer som stöder Galileo, verkligen kommer att behöva anpassa sig för att tillsammans kunna göra framsteg i denna fråga.
När jag 2005 uppmärksammade problemen mellan de åtta medlemmarna av det framtida industrikonsortiet utsåg jag Karel van Miert för att lösa problemen, vilket han gjorde med avsevärd framgång.
Vi behöver också ta itu med skillnaderna i säkerhets- och skyddskraven som nödvändiggjorde en ytterligare försening för teknisk undersökning.
Det må vara hur som helst med den saken, men det viktigaste är resultatet under 2010.
Vi måste naturligtvis också göra stadiga framsteg i tidtabellen för de mellanliggande åtgärderna, och ägna nära uppmärksamhet åt projektets kvalitet och genomförbarhet.
De industriella aktiviteterna under fasen för valideringen i omloppsbana, som är Europeiska rymdorganisationens ansvar, inleddes till exempel i december 2004.
Avtalet om slutförandet av denna fas undertecknades den 19 januari 2006, och arbetet fortskrider tillfredsställande för närvarande.
Projektets tekniska genomförbarhet har bevisats, och nu handlar det om att lägga grunden för ett verkligt offentligt-privat partnerskap för de kommande 20 åren.
Jag kommer självklart att informera er om eventuella problem som uppstår när det gäller undertecknandet av koncessionsavtalet.
Till svar på er andra fråga vill jag nu gå över till tillsynsmyndigheten för det europeiska GNSS-systemet.
Denna myndighet ansvarar för att övervaka den framtida koncessionsinnehavaren.
Tillsynsmyndigheten ska se till att koncessionsinnehavaren uppfyller koncessionsavtalet och de bifogade villkoren och bestämmelserna, och kommer att vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att tjänsterna inte avbryts om koncessionsinnehavaren skulle gå i konkurs.
Dessutom ska tillsynsmyndigheten även övervaka alla tekniska, säkerhetsmässiga och finansiella aspekter av koncessionen.
I detta avseende vill jag påpeka att ordalydelsen i koncessionsavtalet självklart är mycket viktig, eftersom detta avtal kommer att vara det primära instrument som kommer att ligga till grund för tillsynsmyndighetens möjligheter att övervaka koncessionsinnehavaren.
Koncessionsavtalet måste därför vara tämligen entydigt formulerat, och jag kommer naturligtvis att informera parlamentet om detta eftersom kommissionen har åtagit sig att informera er om innehållet i koncessionsavtalet innan det undertecknas av tillsynsmyndigheten.
Slutligen återstår två problem att lösa: först och främst den finansiella frågan.
Fördelningen mellan de finansiella bidragen från medlemsstaterna och industriaktörerna beror i stor utsträckning på riskbedömningen, men denna riskbedömning kräver i sin tur bästa möjliga förståelse för Galileos möjliga tillämpningar.
Jag kommer därför att offentliggöra ett meddelande i form av en grönbok om dessa tillämpningar i slutet av november.
För detta ändamål har vi utformat en tävling för att locka EU-medborgarna att använda sin fantasi när det gäller de möjliga tillämpningarna av Galileo.
Jag är övertygad om att vi fortfarande underskattar Galileos potential, och jag vill uppmana er, mina damer och herrar, att själva göra insatser för att uppmuntra alla våra EU-industrier att bidra till att upptäcka Galileos möjliga tillämpningar.
Det andra problemet är samarbetet med tredjeländer.
Som ni säkert känner till sker förhandlingarna om de internationella avtalen om Galileoprogrammet på grundval av artikel 300 i fördraget.
Enligt det förfarande som fastställs i denna artikel måste parlamentet alltid höras innan sådana avtal ingås, och jag kommer personligen att se till att detta sker.
Det står helt klart att samarbetet med tredjeländer om Galileo utgör en möjlighet, men denna möjlighet måste styras och kommissionen kommer att lägga fram ännu ett meddelande till parlamentet och rådet denna höst, där vi kommer att skildra denna samarbetspolicy i stora drag.
Herr talman, mina damer och herrar!
Jag vill inte släta över de svårigheter som genomförandet av ett så ambitiöst projekt som detta medför, men jag vill samtidigt uppmärksamma er på riskerna med att ge intryck av att detta program på något sätt kommer att försenas så allvarligt att projektets genomförbarhet betvivlas.
Så är inte fallet, och det kommer inte heller att bli så, eftersom jag personligen och med er hjälp, med parlamentets aktiva stöd, har för avsikt att se till att detta viktiga projekt kan genomföras i praktiken enligt den tidtabell som vi har beslutat för att garantera projektets genomförbarhet, eftersom ni har fullständigt rätt i att det inte precis kommer att råda någon brist på konkurrenter.
Galileo måste därför sättas i drift inom den tidsram som jag har angett.
Jag kommer självklart att hålla ett vaksamt öga på detta under förfarandets gång, med parlamentets hjälp och stöd.
