# ID: svediakorp-gov472191
# author: Jim Higgins (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 416
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag välkomnar de strategiska riktlinjerna för sammanhållningen och de tre prioriterade områden som har identifierats.
Liksom alla andra ger jag mina komplimanger till föredraganden, Constanze Angela Krehl.
Som irländsk ledamot i Europaparlamentet och med bakgrund i en ekonomi som på 15 år har förändrats från att vara den svagaste i EU till den starkaste vill jag framhålla den väldigt viktiga roll som sammanhållning och strukturella medel har spelat för att genomföra det ekonomiska mirakel som kallas ” den keltiska tigern ”.
De 308 miljarder euro som avsatts för 2007 – 2013 kommer i stort sett att gå till de nya medlemsstaterna.
Det belopp som Irland är berättigat till har minskats från 3,7 miljarder euro för 2000 – 2006 till 901 miljoner euro, vilket är ett sätt att mäta vår ekonomiska framgång.
Det har jag inga problem med.
Däremot skulle jag vilja be mina kolleger i de nya medlemsstaterna att inte ge sina nationella regeringar makten att besluta om hur och var pengarna ska användas på central myndighetsnivå.
De behöver regionala strukturer med verklig makt att utveckla och verkliga beslutsfattande regionala krafter.
Jag talar av erfarenhet.
Jag representerar en valkrets i Irland som kallas BMW-regionen.
Det är en av de fattigaste regionerna, den ligger på Atlantkusten och består mestadels av berg.
Den är den enda regionen i Irland som fortfarande har mål 1-status, även om det genom nationella ekonomiska åtgärder upphör den 31 december 2006.
Genom åren har finansiella medel, som flödade från sammanhållnings- och strukturfonderna och var avsedda för regioner som min, styrts till Dublin, de östra och södra delarna av landet och samfinansierade nationella utvecklingsplaner.
Det här är ingen överdrift.
680 miljoner euro i samfinansierade pengar som varit avsedda för BMW-regionen har hamnat i Dublin, i öster och i söder.
Varför?
För att i Irland finns det inga regionala myndigheter med verklig beslutsfattande makt.
Allt beslutas i Dublin på central myndighetsnivå.
Nu är det dags för de nya medlemsstaterna att se till att de har regionala myndigheter, inte bara på papperet, för annars kan de få upptäcka att den irländska erfarenheten blir deras egen i morgon.
Kommissionsledamot Danuta Hübner upprepade det här i kväll.
Jag tycker att det bör hända, det måste hända, och här har kommissionen också en roll genom att insistera på att det inte händer.
