# ID: svediakorp-gov472177
# author: Jean Marie Beaupuy, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 828
# sentences: 29
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, fru kommissionsledamot, mina damer och herrar!
Först och främst instämmer jag i mina ledamotskollegers tack till Constanze Angela Krehl för hennes arbete och tackar er, fru Hübner, för de goda arbetsrelationerna med er och alla era tjänsteavdelningar under de månader som har lett oss fram till morgondagens omröstning.
Ingen kommer att bli förvånad över hur min grupp röstar eftersom vi naturligtvis kommer att anta den här texten, och det kommer vi att göra av minst två skäl.
För det första beaktas inte bara de allra flesta önskemålen från vår grupp i texten, utan även, anser jag, önskemålen från de flesta av oss.
För det andra har arbetet med denna fråga pågått mycket längre än planerat, och det är följaktligen viktigt att vi antar denna text.
Jag har fyra kommentarer.
Fru kommissionsledamot, för det första vill jag påpeka för er – som mina ledamotskolleger redan har gjort vid flera tillfällen – att orden ” ska fungera som en vägledande ram för medlemsstaterna ” är skrivna i svart på vitt i artikel 1 i den text som antogs av rådet den 18 augusti.
Som läget är för närvarande är jag medveten om att det anses vara ohyfsat att så att säga vilja tvinga på de 25 stats- eller regeringscheferna riktlinjer som kommer från kommissionen eller parlamentet.
Jag vill emellertid betona att vi har funnit några faktorer som är något mer bindande i denna text.
Som några av mina kolleger, till exempel Constanze Angela Krehl, har sagt kommer vi vid halvtidsöversynen att försäkra oss om att vi formulerar de synpunkter som behövs för att ändra på de självsvåldiga åtgärder som eventuellt kan ha vidtagits.
Den andra kommentaren: Jag vill betona det som motiverar dessa strategiska riktlinjer.
De kontakter som jag har för närvarande talar med mig om en ” teknostruktur ” från Bryssel, och att parlamentet beslutar om de strategiska riktlinjerna.
Allt detta är mycket komplicerat.
Folk glömmer för fort, alltför fort, att det faktiskt är tack vare dessa strukturfonder och dessa riktlinjer som vi under tidigare år – i Portugal, Spanien och Irland – har nått mycket viktiga resultat, och att de är till gagn för människor som möter ogynnsamma omständigheter i eftersatta regioner.
De glömmer bort att vårt åtagande för solidariteten, vilket kommer till uttryck i denna sammanhållningspolitik i dag, är utformat för att ge samhällena och varenda invånare i de eftersatta regionerna tillgång till samma fördelar som människorna i regioner med gynnsammare förhållanden har.
Jag vill kort påpeka hur mycket jag välkomnar det flexibla synsätt som har aviserats ända sedan arbetet med denna text inleddes.
Det är ett synsätt som, genom att man tar hänsyn till varje regions starka och svaga sidor, kommer att göra det möjligt att särskilt prioritera transport-, miljö- och energiaspekterna.
Avslutningsvis välkomnar vi, precis som våra kolleger från den tvärpolitiska gruppen som redan har belyst denna punkt, tonvikten på städerna i denna text.
Jag var i Tyskland för några dagar sedan och har därför tillfälle att påpeka – och mina tyska ledamotskolleger får rätta mig om jag har fel – att 90 procent av den tyska befolkningen bor i städer eller tätortsområden med över 2 000 invånare.
I den text som har lagts fram för oss betonas vikten av städerna.
Det jag vill säga är att vi, förutom orden och förutom de belopp som kommer att anslås för Sammanhållningsfonden, kommer att ha de verktyg som krävs för att använda fonden.
Fru kommissionsledamot!
I ert meddelande om sammanhållningspolitiken och städerna har ni särskilt betonat det integrerade tillvägagångssättet.
I detta skede av debatten vill jag säga att vi måste fortsätta att vara ytterst vaksamma och framför allt se till att genomförandet av de integrerade tillvägagångssätten inte bara berör städerna i ordets egentliga bemärkelse, utan även de samhällen som omger städerna.
Vi talade om denna fråga med min ledamotskollega Bernadette Bourzai, som är närvarande i kammaren, vid lunch.
Det är inte bara staden i sig som räknas, utan även hela det område som omger den, inom en radie på 10, 20, 50 eller 100 km, där människor dagligen lever tillsammans.
Om människorna ska kunna leva tillsammans i harmoni måste olika frågor som rör transport, samhälle och utbildning kopplas ihop effektivt.
Jag avslutar med att säga att aktörerna även måste ha bra kontakt med varandra, aktörer på nationell, regional, lokal nivå och andra nivåer.
Precis som en orkester med sina fioler och sitt piano behöver en dirigent för att spela bra kommer vi att se till att det finns en bra dirigent för alla dessa åtgärder, som är kapabel att göra Sammanhållningsfonden till en framgång.
