# ID: svediakorp-gov472161
# author: Andreas Mölzer (NI ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 294
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Det är utan tvivel viktigt att Periklesprogrammet förlängs.
Det är emellertid ingen mening med att berömma euron som omöjlig att förfalska och förse den med flera olika säkerhetsdetaljer om våra medborgare och kassörer inte är förtrogna med dessa säkerhetsdetaljer eller inte kan kontrollera dem på lämpligt sätt.
Det är sant att medvetandet har höjts och att 100-eurosedlar och högre valörer kontrolleras, men eftersom förfalskningen av 20- och 50-eurosedlar nu utgör cirka 80 procent av förfalskningarna måste vi höja medvetandet om dessa problem ännu mer.
Euron används inom ett stort område, och detta leder dessvärre till att produktionen av högkvalitativa förfalskningar av mynt blir särskilt attraktiv för förfalskarna.
Dessutom har de trycktekniska framstegen gjort att det blir allt svårare för lekmän att skilja mellan äkta och förfalskade sedlar.
Omkring 600 000 förfalskade sedlar tas ur cirkulation varje år, och därför återstår det sannerligen mycket arbete att göra, särskilt om man tänker på att även mynten alltmer väcker förfalskarnas intresse, förutom de ökande siffrorna för förfalskade sedlar.
Det enda sättet att hantera den ökade förfalskningen är genom att höja medvetandet, vilket var tanken bakom förslaget att anordna fler seminarier om denna fråga, däribland av eller vid euroinfocenter.
Det skulle vara särskilt verkningsfullt att tillhandahålla mer information i alla regioner där antalet förfalskningar – falska pengar – har ökat.
Det skulle även kunna vara meningsfullt att utöka sökprojektet genom att sända textmeddelanden till affärsanställda för att göra det möjligt att anhålla förövarna, vilket redan görs i Österrike med viss framgång.
Att göra euroområdet till ett område med en valuta som är omöjlig att förfalska borde i alla händelser vara det främsta intresset för oss alla.
