# ID: svediakorp-gov472112
# author: Ján Figeľ, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 505
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Ledamotens fråga rör problemet med kompetensflykt och utflyttning av kvalificerad arbetskraft från de medlemsstater som den 1 maj 2004 anslöt sig till unionen.
Han föreslår att kommissionen ska inrätta en ny särskild fond för att lindra följderna av kompetensflykten.
Den fria rörligheten för personer är en av de grundläggande friheterna enligt gemenskapslagstiftningen.
Efter utvidgningen 2004 ökade rörligheten inom EU från de nya medlemsstaterna, trots övergångsbestämmelserna om den fria rörligheten av arbetstagare från åtta nya medlemsstater.
I det nyligen offentliggjorda betänkandet om hur övergångsbestämmelserna har fungerat framhöll kommissionen emellertid att migrationsflödet från de nya medlemsstaterna, de så kallade EU-10, hade varit tämligen begränsat i förhållande till den arbetsföra befolkningen i sin helhet och att det åtminstone delvis uppvägs av rörligheten från de ursprungliga 15 medlemsstaterna.
Av betänkandet framgår att migrationsflödet i såväl avsändar- som mottagarländerna styrs av faktorer som tillgång och efterfrågan.
Dessutom påpekas det med all rätt i betänkandet att en betydande andel av de migrerande arbetstagarna inte söker varaktig anställning i ett annat land utan endast stannar i mottagarlandet under en begränsad tid.
De migrerande arbetstagarna återvänder följaktligen ofta till ursprungslandet, som därefter skördar frukterna av de samlade erfarenheter som särskilt de högkvalificerade arbetstagarna tillägnat sig utomlands.
Vi kan alltså här i stället tala om kompetensinflöde.
Det är också värt att lägga märke till att de ” gamla ” medlemsstaterna visserligen lockar till sig duktiga personer från de nya medlemsstaterna men att Förenta staterna framstår som det populäraste målet för studerande på eftergymnasial utbildning eller högutbildade från de nya medlemsstaterna.
Problemet med kompetensflykt tycks, i den mån det över huvud taget existerar, i högre grad vara kopplat till löneskillnaderna mellan ursprungslandet och bestämmelseländerna än till utbildningssystemens kvalitet i invandrarnas hemländer.
De nya medlemsstaterna uppnår tämligen goda resultat enligt de flesta indikatorer i programmet ” Utbildning 2010 ”, där vi har referensvärden och mycket konkreta mål.
Lösningen på problemet ligger i att de betydande möjligheter som för perioden 2007 – 2013 kommer att erbjudas inom ramen för strukturfonderna tillvaratas på rätt sätt.
Strukturfonderna kommer att utgöra ett väsentligt bidrag till ekonomierna i de nya medlemsstaterna, och därmed bör, om de utnyttjas rätt, medel kunna tillhandahållas för att garantera en stadig tillväxt och nya arbetstillfällen.
Den ökande konvergensen mellan de nya och de äldre medlemsstaternas ekonomier innebär troligen att de nuvarande inkomstskillnaderna minskar och att det viktigaste skälet till kompetensflykt därmed undanröjs.
Kommissionen bör därför uppmuntra de nya medlemsstaterna att utnyttja strukturfonderna effektivt, hellre än att kräva inrättandet av en särskild fond eller åtgärder som syftar till att reglera invandringen.
Genom framför allt Europeiska socialfonden kommer stöd även i fortsättningen att ges till en övergripande strategi för utbildning under den programperiod som inleds 2007, bland annat genom stödåtgärder som syftar till att utveckla anställbarheten och göra de formella utbildningarna och yrkesutbildningarna mer arbetsmarknadsanpassade och därigenom uppmuntra innovation samt bli en del av en kunskapsbaserad ekonomi.
