# ID: svediakorp-gov472082
# author: Stavros Dimas, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 202
# sentences: 4
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – När det gäller våra planer för perioden efter 2012 anser vi att det är mycket viktigt att vi får med oss alla länder som släpper ut stora mängder koldioxid och andra växthusgaser.
Ni har alldeles rätt i att Kina är ett av dessa länder, men ni glömmer att det land som släpper ut störst mängder är Förenta staterna, som står för omkring 25 procent av utsläppen av växthusgaser i världen.
Kina kommer på andra plats, med omkring 14 procent, tillsammans med Europeiska unionen, men för att få den jämvikt som behövs i fråga om varje lands bidrag till kampen mot klimatförändringar måste vi beakta vad som har fastställts av konferensen, dvs. att varje land bör bidra på ett gemensamt men differentierat sätt.
Detta innebär att länder som Kina, Indien och andra länder som utvecklas snabbt och som historiskt sett har bidragit i mindre grad till skapandet av växthuseffekten och bara har en bråkdel av de utvecklade ländernas inkomst per capita måste bidra på ett annat sätt, efter sina resurser och möjligheter, utan att den ekonomiska utvecklingen hindras och utan att det uppstår illojal konkurrens med andra länder.
