# ID: svediakorp-gov472069
# author: Ville Itälä (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 336
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Först vill jag tacka Camiel Eurlings.
Han har gjort ett utmärkt arbete och utarbetat ett betänkande som faktiskt är mycket djärvt, där man på sitt sätt hävdar att utvidgningen sker alldeles för fort.
Det finns fortfarande så mycket att göra när det gäller Turkiet att vi inte ens kan börja tänka på dess medlemskap om tio år.
Det gladde mig att läsa i tidningen i morse att Europeiska kommissionens ordförande José Manuel Barroso har sagt att det var oklokt att fortsätta med utvidgningen innan vi hade behandlat frågan om konstitutionen.
Jag håller fullständigt med honom.
Vi kan inte driva på för en utvidgning i så stor skala som vore fallet med Turkiet och samtidigt slutföra arbetet med ett fördrag som ligger till grund för en konstitution för Europa.
Vi måste lyssna mycket noggrannare på den allmänna opinionen och folkets idéer.
När vi drar oss till minnes vad som hände i de franska och nederländska folkomröstningarna inser vi att det vore bättre att ta hänsyn till vad människorna anser om den här frågan.
Vi bör även tänka på hur långt och hur snabbt EU kan utvidgas.
Om våra medborgare inte får svar på frågan hur snabbt utvidgningen ska äga rum kommer de inte att kunna lita på det nuvarande EU.
Det är synd att kommissionsledamot Olli Rehn har gått härifrån.
Jag skulle ha frågat honom hur plan B ser ut om snabba framsteg görs och Turkiet står inför en anslutning till unionen om cirka tio år och man håller en folkomröstning i till exempel Frankrike.
Om folket säger nej kommer vi inte att kunna skriva under på ett turkiskt medlemskap.
Hur ser planen ut, och hur skulle vi i så fall fortsätta för att inte göra turkarna besvikna och förhindra att hela projektet gick om intet, eftersom det åter oväntat kunde bli NEJ i en folkomröstning?
Men kanske får vi svaret på detta längre fram.
