# ID: svediakorp-gov472067
# author: Simon Coveney (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 356
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag var i Turkiet förra veckan tillsammans med medlemmar i underutskottet för mänskliga rättigheter.
Vi var där för att utvärdera framstegen på området för mänskliga rättigheter och effekterna av reformer på ort och ställe.
På det hela taget har Camiel Eurlings gjort ett exceptionellt arbete med att framställa ett hårt men rättvist betänkande om Turkiets anslutningsprocess så långt.
Vad gäller Armenienfrågan anser jag att den bör nämnas i betänkandet, men den bör inte presenteras som en ny förutsättning för medlemskap, eftersom vi måste hålla fast vid ursprungskriterierna om vi ska behålla vår trovärdighet.
Jag stöder principen om en turkisk anslutning, men jag inser att det kommer att bli en lång och arbetsam process.
Detta betänkande måste sända ett tydligt budskap om att det, även om ett EU-medlemskap är uppnåbart, kommer att krävas ett starkt och fortlöpande engagemang för reform.
De två frågor på området för mänskliga rättigheter som jag kort vill fokusera på är yttrandefriheten och den pågående kurdfrågan, som kräver ett nytt tillvägagångssätt.
Vad gäller yttrandefriheten kan journalister och författare, trots reformpaket – och vi är nu på det nionde – inte yttra sig öppet och kritiskt om Turkiet eller landets regeringsmedlemmar.
Artikel 301 i strafflagen står kvar, och i enlighet med den kan människor fortfarande bestraffas för ” offentligt förödmjukande av turkiskheten eller myndigheterna ”.
Det kan leda till fängelsestraff på upp till tre år.
Just nu åtalas omkring 60 skribenter för detta brott av riksåklagaren.
Trots det omtalade fallet med författaren Elif Shafak som kastades ut ur domstolen förra veckan, kommer pressen fortsätta att tvingas till självcensurering tills artikel 301 tas bort helt.
Vad gäller kurdfrågan pågår fortfarande ett gerillakrig där man brukar terrorism i sydöst – ett kurdiskt område i Turkiet – och detta måste fördömas.
PKK: s terrorism och militärens massiva reaktion i den sydöstra delen av landet orsakar stort lidande i regionen och för dess befolkning.
Det krävs ett nytt tillvägagångssätt där det används diplomati och politik i stället för vapen.
