# ID: svediakorp-gov472053
# author: Véronique De Keyser (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 561
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Det har sagts att socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet har gjort en helomvändning i sitt sätt att se på Turkiet.
Låt mig påminna om vår inställning, som har stått klar från första början.
Vårt långsiktiga mål är att få med Turkiet, eftersom vi tror på – och detta är ett äkta politiskt projekt – ett EU som är multikulturellt, sekulärt men med många trosinriktningar, fredligt och öppet mot resten av världen.
Då vi i utskottet för utrikesfrågor har skickat tydliga signaler till Turkiet, särskilt i fråga om mänskliga rättigheter, kvinnors rättigheter, minoriteters rättigheter och ett erkännande av Cypern, har vi gjort det i samma konstruktiva anda.
Vi har gjort det för att ge konkret uttryck för ett EU som just har blivit flygfärdigt, ett EU som inte är det EU som Nicolas Sarcozy, Angela Merkel och förmodligen inte heller påven vill ha.
Utmaningen är ofantlig, och den har redan stött på ett problem i form av Eurlingsbetänkandet, vars nya utkast är obalanserat.
I detta betänkande betonas med rätta att den demokratiska processen som för närvarande pågår i Turkiet inte går framåt så snabbt som vi hade hoppats, men några viktiga framsteg som Turkiet har gjort, särskilt på utrikespolitikens område, glöms bort.
Jag tänker på landets roll i FN: s interimstyrka i Libanon och även på att man höll sig borta från kriget i Irak.
Målet med de ändringsförslag som PSE-gruppen lade fram var således att göra några justeringar, eller med andra ord att dämpa tonen.
När det gäller frågan om Armenien häcklade Camiel Eurlings mig nyss, och därför vill jag uttrycka mig mycket klart.
Parlamentet har erkänt att det armeniska folkmordet har inträffat, och detta kommer aldrig att revideras här i kammaren.
Det är vår plikt att minnas de en och en halv miljon armenier som massakrerades 1915, det vill säga innan den turkiska republiken under Kemal Atatürk var född.
Det är vår plikt att minnas, inte bara i Europa utan även i hela världen, och därför har vi begärt att FN utan dröjsmål ska skicka en kommitté med internationella experter på detta område till Turkiet.
Att, som en del gör, utnyttja denna tragedi för att omintetgöra Turkiets kandidatur eller att öppna dörren på glänt för en vulgär form av islamofobi är ändå en fälla som vi inte vill gå i.
Det är därför som vi efter några mycket svåra debatter, efter – kan jag försäkra er – några synnerligen ömtåliga förhandlingar inom min grupp, har bestämt oss för den linje som ni har hört oss framföra vid olika tillfällen och som jag kommer att göra till min.
Jag kan försäkra att det är en svår linje: Vi kommer inte att kräva ett erkännande av det armeniska folkmordet som förutsättning för anslutning, men, mina damer och herrar, det står icke desto mindre klart att denna ömtåliga fråga kommer att väga mycket tungt i vågskålen när saken ska granskas inför en anslutning, och detta vet Turkiet.
För tillfället väntar vi oss att Turkiet fullgör denna plikt att minnas, befäster sin stabiliserande roll i Mellanöstern och gör framsteg i förhållande till …
