# ID: svediakorp-gov472016
# author: Erik Meijer, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 592
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Rumänien och Bulgarien ansågs 2004 vara mindre förberedda än de tio länder som anslöts då.
Det rådde då inte någon tvekan om att Rumänien och Bulgarien med tiden skulle behandlas på samma sätt som de andra länderna.
Gruppen Europeiska enade vänstern / Nordisk grön vänster har alltid stöttat dem i sina ansträngningar och letts av principen att dessa länder inte i första hand bör värderas utifrån privatiseringar, nedskärningar, goda förbindelser med internationellt aktiva stora företag eller deras Natomedlemskap.
Vi koncentrerar oss i stället på mänskliga rättigheter, god demokratisk ledning och god miljöpolitik.
År 2005 röstade jag för att principiellt stödja Bulgariens och Rumäniens framtida anslutning.
Frågan kvarstod sedan om när och hur denna utvidgning effektivt skulle kunna genomföras.
Parlamentet har insisterat på Rumäniens rätt till uppskjutning medan ansökan om den möjligheten för Bulgariens del helt och hållet lämnades i rådets händer.
Detta hände när missnöjet med miljön i Rumänien diskuterades som bäst, och det förväntades att Bulgarien skulle ge upphov till minst problem.
Sedan dess är det faktiskt Bulgarien som har gett upphov till ett ökat missnöje.
I båda länderna är romernas svåra situation värre än i många av de andra nyligen anslutna länderna.
I ett antal fall har de platser som de under en lång tid har kallat för sina hem förklarats som olagliga, och romerna har jagats bort.
Den ungerska minoriteten i Rumänien eller den turkiska minoriteten i Bulgarien har också problem att brottas med, om än i mindre utsträckning än fram tills nyligen.
Regeringen sätter inte längre avsiktligt dessa människor i underläge, men det finns en likgiltig inställning till ultranationalisternas särbehandling av dessa grupper.
Antisemitismen är fortfarande ett problem.
Under tidigare debatter om detta ämne har min grupp lagt fram förslag till förbättringar, bland annat till följd av de olagliga utbetalningar som invånare i EU av turkiskt ursprung kräver och som går via Rumänien.
Det är olyckligt att man inte kunde få ihop en majoritet i parlamentet för att stödja dessa krav, även om en majoritet uttryckte oro över att ett farligt gift används inför förberedelserna vid gruvbrytning i Rosia Montana.
Den 23 september sände Rumänien ut ett meddelande där man uppgav att en rapport om miljöpåverkan hade givits ut och att grannlandet Ungern rådfrågades om riskerna med det giftiga avloppsvatten som rann i riktning mot Ungern.
Eftersom ett resultat fortfarande saknas kommer vi tyvärr inte att kunna införliva något sådant i parlamentets slutgiltiga utlåtande om Rumäniens medlemskap den 11 oktober.
Min grupp oroar sig över att många problem fortfarande kommer att behöva lösas efter anslutningen och över att den allmänna opinionen i de nuvarande medlemsstaterna kommer att se en vidare utvidgning av EU som något ännu mer kontroversiellt i händelse av eventuella missöden.
Efter förberedande diskussioner verkar det trots detta som om min grupp kommer att rösta för en anslutning den 1 januari 2007.
Ett viktigt argument för detta är att andra medlemsstater har anslutits trots att de har haft olösta problem, samt att ett års försening inte kommer att bidra till några betydande förbättringar.
Slutligen bör jag tala om för er att mitt parti, det nederländska socialistpartiet, har tillsammans med kristdemokraterna i det nederländska parlamentet mot bakgrund av detta flertal problem talat emot 2007 som ett anslutningsdatum.
Vi anser att en mängd problem kvarstår att lösa, men den riktiga omröstningen kommer att ske den 11 oktober.
