# ID: svediakorp-gov472015
# author: Daniel Cohn-Bendit, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 776
# sentences: 55
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, mina damer och herrar!
Jag har sällan hört en skenheligare debatt i parlamentet än den som vi håller i dag.
För det första har parlamentet i vilket fall som helst inte något mer att säga.
Vi beslöt att säga ja för ett år sedan.
Ni kan säga mig att de har skickat oss 150 sidor.
För min del kan jag försäkra er om att med de 100 sidor som vi har här skulle ni ha sagt nej för ett år sedan.
Men i dag måste ni säga ja, för ni har sagt ja i vilket fall som helst.
Parlamentet är därför bundet till händer och fötter, och gläder sig över att vara det.
Bra gjort, bollen är på er planhalva!
För det andra har José Manuel Barroso just sagt något som är utöver det vanliga, nämligen att en lösning på de institutionella frågorna bör föregå varje framtida utvidgning.
Det sa vi när vi var tio stycken.
Det sa vi när vi var femton!
Det sa vi när vi var 17 stycken och när vi var 25.
Vi säger det när vi är 27, och jag är säker på att när vi är 30, 35, 40 eller till och med 45 stycken medlemsstater kommer vi att säga att det ska bli sista gången.
Vi kommer alla att vara döda, och nästa år i Jerusalem kommer att bli sista gången.
Jag har fått nog!
Jag har fått nog av att höra sådana lögner, för hur ska ni med både Martin Schulz ’ argument och Graham Watsons poetiska skäl kunna säga nej till Balkanländerna?
Ni har talat om fred, men det är uppenbart att både Balkanländerna och Rumänien och Bulgarien har en framtid i EU.
De måste bli européer.
Problemet är hur?
Under vilka villkor, hur snabbt och på vilket sätt?
Poesi kommer inte att organisera den vardagliga politiken.
I dag ber jag er om en sak, och det är att ta detta på allvar.
På fullaste allvar säger jag att ni hade alla sagt nej om detta betänkande hade gällt Turkiet!
Medan argumenten om fred, framtid, handel, min farmor eller min farfar skulle ha varit desamma, så hade det ändå blivit ett nej och det av den anledningen att ni har en mycket enkel ideologisk slagsida.
En som är helt rätt, nämligen att EU måste utvidgas.
Det finns en tratteffekt.
Kommissionen och rådet fattar beslut.
Rådet fattar beslut, kommissionen följer och parlamentet svansar efter och resultatet blir en tratt i vilken allting kanar ned.
Har man väl fått en tratteffekt kan man inte hejda den.
Ingenting kan längre göras, och det finns ingen möjlighet att ta upp politiska problem.
Jag läste nyligen att när det gäller medier är inte villkoren för rättvisa garanterade.
Det gör inte något, för de kommer att garanteras.
I ett fall är inte rättsväsendet självständigt.
Det gör inte något, för det kommer att bli självständigt.
Maskineriet för skydd av minoriteter är inte på plats.
Det gör inte något, för det kommer att komma på plats.
När och hur ska det ske?
Hur kan ni veta att det kommer att ske?
Faktum är att har problem.
Dessutom, när det gäller invandringsproblemen är rådet oförmöget att få igenom politiken för rättsskipning och lagstiftning i den första pelaren.
Det krävs inte enhällighet.
Det kommer att bli mycket lättare med 27!
Ni ska få se att det kommer att bli mycket lättare att få igenom allting med enhällighet.
Den tyska regeringen lovar oss att allt kommer att redas ut med hjälp av konstitutionen.
Men hur?
Hur kommer denna konstitution att godkännas i 27 medlemsstater?
Ingen vet, absolut inte någon.
Men ni ska få se.
Jag anser för min del att vi är hycklare.
Ja, Rumänien och Bulgarien har ett europeiskt perspektiv, och det har även Balkanländerna.
Men när det gäller oss är vi oförmögna att göra Europa till ett äkta Europa.
Det värsta är, och med detta avslutar jag, att med utvidgningen som vi genomför den går vi mot ett återförstatligande enligt Förenta staternas synsätt på politik och metoder.
Ni såg det under förra rådsmötet.
Jag säger till er att vi är maktlösa, men som parlament är vi stolta över det!
