# ID: svediakorp-gov471931
# author: José Manuel Barroso (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 371
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


,. – Herr talman!
Efter att jag har lyssnat till de olika synpunkterna kan jag i detta skede säga följande.
Vi kommer, som jag sa tidigare, att presentera ett meddelande vid årsslutet som kommer att vara en utveckling av tidigare tankesätt.
Vad gäller lagtexter har det enligt min uppfattning klargjorts under debatten att vi är långt ifrån en överenskommelse i fråga om ett ramdirektiv.
Men det kommer naturligtvis att läggas fram rättsliga initiativ för olika sektorer.
Jag tror dock att vi måste fundera på vad som kan göras på en mer allmän nivå.
Det är vad jag och mina tjänsteenheter kommer att göra – kommissionen är trots allt inte bara en uppsättning tjänsteenheter; kollegiet och ordföranden har också idéer.
Jag kan i detta skede inte säga något om vårt förslag men – och nu går jag händelserna i förväg utan att binda upp kommissionen, för detta är en fråga jag själv måste ställa till kollegiet – jag har fått uppfattningen under debatten att det skulle vara möjligt att anta en strategi där de principer som vi nämnt här kombineras och där vi beaktar det behov som många av er har talat om av att undvika en splittring av parlamentet och Europa i fråga om lämpligheten med reglering, i synnerhet där subsidiaritetsprincipen är inblandad.
Jag tror att det är möjligt, och jag skulle vilja avsluta med en kommentar av politisk natur.
Jag talar till er som de övertygade européer ni är.
Om vi vill göra framsteg i detta ärende måste vi undvika den polarisering som vi hade med tjänstedirektivet.
Precis som parlamentet och institutionerna lyckades finna en positiv politisk balans i det direktivet måste vi finna en i den här frågan.
Om vi splittras mellan två extrema ståndpunkter vad gäller om det ska antas någon övergripande förordning i frågan eller inte tror jag att vi kommer att gå mot en konfrontation som inte ligger i Europas generella intresse.
Låt oss därför koncentrera oss på innehållet.
Det finns trots allt tillräckligt mycket i Rapkaybetänkandet som vi är överens om.
Därefter finner vi en lösning i fråga om verktyg för beslutsfattande.
