# ID: svediakorp-gov471918
# author: Ieke van den Burg (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 587
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Som samordnare för PSE-ledamöterna i utskottet för ekonomi och valutafrågor bad jag om att få bli sista talare från PSE-gruppens sida, just för att undanröja några av fördomarna om och missförstånden i denna debatt.
Så min förhoppning är att jag kan utplåna några av dessa missförstånd.
För det första skulle jag vilja tacka José Manuel Barroso för hans anförande och säga att vi i PSE-gruppen fullständigt förstår hans fyra principer och hans åsikt att det är nödvändigt att skapa mer rättslig säkerhet för tillhandahållarna av tjänster, oavsett om de är offentliga eller privata eller något mittemellan, för medlemsstaternas och de decentraliserade offentliga myndigheternas skull, och för medborgarna.
Som Malcolm Harbour mycket riktigt påpekade är detta en avgörande del.
Jag anser att José Manuel Barroso har tolkat det betänkande som Bernhard Rapkay utarbetade för utskottet för ekonomi och valutafrågor, och som vi med en stor majoritet röstade för i utskottet, riktigt.
Vi har inte uttryckt någon preferens när det gäller någon särskild form av rättsligt instrument, men vi har tydliggjort att rättsliga initiativ behövs, och att vi borde ha ett fullständigt politiskt beslutsförfarande i detta sammanhang, där parlamentet och rådet kan delta till fullo.
Medbeslutande är det rätta sättet att ta itu med dessa politiska frågor.
Detta är budskapet i betänkandet.
I betänkandet säger man inte att det borde finnas endast ett övergripande eller sektorspecifikt instrument; man lämnar valet fritt och menar att de båda metoderna kan användas parallellt.
Det kommer att framgå klart av debatterna att preferenserna växlar, men också att det finns gott om fördomar när det gäller de val och de preferenser som vi främjar.
I min politiska grupp var jag ordförande för en grupp av rättsliga experter som lade fram ett utkast.
Tyvärr har jag intrycket att många personer inte läste denna text, för om Malcolm Harbour hade läst den skulle han ha sett att det inte var ett politiskt yttrande utan ett tydligt försök att förena reglerna för marknaden, för konkurrens och för subsidiaritetsprincipen som vi vill ska garantera kvalitetsaspekter och vikten av offentliga tjänster samt tjänster i allmänhetens intresse och ekonomiskt intresse för EU: s medborgare inför lokala myndigheter.
Detta är inte ideologiskt; det är ett konkret försök att förena dessa.
Förslaget är öppet för debatt, och vi hoppas att ni kommer att delta i diskussionen av det.
Men det är upp till kommissionen att lägga fram verkliga förslag, och sedan kan vi börja arbeta med de rättsliga metoderna och formuleringarna.
Före omröstningen om detta betänkande ska jag ännu en gång meddela att vi har kommit överens om att inte instämma i frågan om vilka instrument som skulle vara att föredra.
Det finns nu ändringsförslag från båda sidor, från ALDE-gruppen och från Verts / ALE-gruppen, om att ännu en gång försöka tvinga fram ett beslut om preferensen.
Detta är enligt min uppfattning inte förnuftigt.
Jag håller fullständigt med Marianne Thyssen om att det är förståndigare att vi håller oss till det avtal som vi hade och att lämna denna fråga öppen.
Det är kommissionen som måste besluta, och om ett av dessa ändringsförslag antas kommer det enda resultatet bli att hela betänkandet förkastas.
Detta skulle vara synd, eftersom Bernhard Rapkay och utskottet för ekonomi och valutafrågor har framställt ett bra betänkande, som alla har sagt.
