# ID: svediakorp-gov471893
# author: József Szájer (PPE-DE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: HU
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 454
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Fru talman!
Martin Schulz har mycket god syn, eftersom han ser saker i denna resolution som inte finns där.
Jag skulle vilja tillkännage att utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd i stor utsträckning var överens om den vitbok som kommissionen lade fram inför parlamentet.
I detta avseende var vi också överens på punkten att det inte behövs ett ramdirektiv på gemenskapsnivå.
Samtidigt, med hänsyn till dessa frågor, finns det tre viktiga grundläggande principer, enligt min mening.
Den första och viktigaste principen är subsidiaritetsprincipen.
Inom EU har vi en stor mångfald av system för att tillhandahålla offentliga tjänster.
Denna mångfald kan inte reduceras till likformighet.
Av detta följer att om inte EU vill ta över ansvaret för att tillhandahålla offentliga tjänster, så kan det inte göra dessa perspektiv likformiga.
Detta innebär att dessa frågor måste förbli de lokala myndigheternas befogenhet.
Den andra principen är frågan om ett gradvist tillvägagångssätt.
Europeiska unionen och Europeiska kommissionen rör sig i rätt riktning när det gäller att besluta till fördel för gradvis reglering, och detta leder fram till den tredje punkten, frågan om en sektorsspecifik strategi.
Vi har redan rönt stora framgångar när det gäller att reglera olika sektorer, bland annat på området telekommunikation.
Vi borde sträva efter att följa detta exempel och att ständigt övervaka det.
Jag instämmer, och det gjorde även vårt utskott, i att det naturligtvis är nödvändigt med större rättslig säkerhet.
Och som företrädare för en ny medlemsstat skulle jag vilja säga att precis som när det gäller principen om lika tillgång för alla måste Europeiska unionen verkligen garantera en gemensam grund med hjälp av harmoniseringen och sammanhållningsfonder.
I de nya medlemsstaterna är redskapen för att stärka konkurrensen och för konsumentskydd i många fall mycket kraftlösa.
Det är nödvändigt att dessa stärks, just för att både lika tillgång och konkurrens ska kunna genomföras på dessa territorier.
Jag anser att betänkandet om tjänster av allmänt intresse är ett bra betänkande, och jag anser att Bernhard Rapkay och hans kolleger har utfört ett utomordentligt arbete.
Men jag skulle vilja be alla att inte missförstå det eller se saker i detta betänkande som inte finns där.
Detta innebär att vi i detta avseende inte kan tala om ett ramdirektiv eller ett meddelande om ett ramdirektiv.
Det är också mycket viktigt att frågan om ett allmänt tjänstedirektiv står i nära samband med denna fråga.
Även här måste vi se saker klart.
I direktivet om tjänster har man på många punkter fastställt den ram inom vilken vi kan arbeta för detta.
