# ID: svediakorp-gov471892
# author: Werner Langen (PPE-DE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 367
# sentences: 10
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Fru talman!
Jag vill hellre lägga fram utskottets resolution inför parlamentet än min egen åsikt, även om de två till stor del överlappar varandra.
Utskottet antog, med en bred majoritet på totalt 18 poäng, kärnan av det som har införlivats i Rapkaybetänkandet, och således har vi lyckats anta denna resolution med en stor majoritet, och vi har lyckats anta en gemensam strategi på grundval av det som kammaren har löst vid tidigare tillfällen.
Det gläder mig mycket att kommissionens ordförande har möjlighet att närvara här hos oss, men jag är långt ifrån nöjd med förespeglingen om ytterligare ett nytt meddelande mot slutet av året, eftersom vi från 2000 och framåt har tillryggalagt en omständlig väg från ett meddelande till ett annat, från tolkningar till dokument från toppmötet, utan att det klargörande om den rättsliga osäkerhet som vi behövde föreligger.
Kommissionen måste verkligen få bukt med tävlingen ” Kommissionsledamotens antipati ” – och ja, jag vet att detta kommer att bli en verklig bedrift – och en gång för alla reda ut ett antal saker som annars måste lämnas över till Europeiska gemenskapernas domstol.
Detta innebär inte att vi är för ett ramdirektiv, eftersom det inte finns en rättslig grund för detta, inte ens i förslaget till konstitution, och utskottet för industrifrågor, forskning och energi har gett uttryck för detta.
Samtidigt som det är självklart att vi vill ha medbeslutande på så många områden som möjligt är det inte rätt att vi ska anta resolutioner som sträcker sig bortom vårt ansvarsområde.
Vi har fastställt flera principer som ligger i linje med det som kommissionsordföranden har sagt i dag, och samtidigt som subsidiaritetsprincipen innebär att varje administrativ nivå måste fatta sina egna beslut måste dessa nivåer också följa konkurrensreglerna, med genomblickbara subventioner, och kommissionen har i uppdrag att följa händelsernas gång och leta efter missbruk.
Inom dessa begränsningar kan vi i dag, på grundval av Rapkaybetänkandet, inta en god ståndpunkt med råd till kommissionen om hur den bör fortskrida.
Allt detta krävs för att kommissionen ska kunna agera.
