# ID: svediakorp-gov471886
# author: Sophia in 't Veld, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-26
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 631
# sentences: 32
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Fru talman!
Jag skulle vilja börja med att berömma föredraganden för ett storartat arbete.
Även om vi inte alltid kom överens var han oerhört tålmodig och öppen för samarbete, något som jag är mycket tacksam för.
Det är mycket viktigt att vi klargör vår ståndpunkt en gång för alla.
Det oroar mig att det betänkande som vi antog i utskotten har tolkats på så många olika sätt.
Det har förekommit jublande pressmeddelanden där man har påstått att Europaparlamentet äntligen har uppmanat till ett ramdirektiv, medan andra har hävdat att Europaparlamentet äntligen har förkastat ramdirektivet en gång för alla.
Vi måste undvika en situation med urvattnade kompromisser som kan tolkas på olika sätt.
Jag kan, på min grupps vägnar, meddela att vi inte vill ha ett ramdirektiv.
Vi vill inte ha en lösning som ska passa för alla inom EU, just eftersom vi vill ha subsidiaritetsprincipen.
Men vad är subsidiaritetsprincipen?
Subsidiaritetsprincipen innebär att de nationella och lokala myndigheterna kan besluta om vilka tjänster som ryms inom ramen för begreppet ” tjänster i allmänhetens intresse ” och hur dessa ska organiseras och finansieras.
Subsidiaritetsprincipen innebär inte automatiskt ett undantag från marknadens regler.
Vi talar därför om två typer av subsidiaritetsprincip här.
Jag lyssnade mycket uppmärksamt på det som José Manuel Barroso sa, och ännu en gång lämnade han utrymme för tolkningar.
Jag skulle vilja tolka hans kommentarer som att han också vill ha målinriktade och konkreta lösningar för faktiska problem.
För en annan rekommendation som jag skulle vilja ge denna kammare är följande: ” om det inte är trasigt, laga det inte ”.
I så fall är det inte lagstiftning som vi behöver, utan lösningar på faktiska problem.
Jag har arbetat för en lokal myndighet, så jag vet vad faktiska problem innebär.
De lokala myndigheternas oro är mycket befogad.
Vi måste dock erkänna att det också finns en tendens mot protektionism.
Vi måste finna den rätta balansen här.
Vi måste också komma ifrån den ideologiska debatten, eller åtminstone vara ärliga och medge att det finns en viss grad av ideologi inblandad.
Vissa känner med all rätt att de offentliga myndigheterna också borde vara tillhandahållare av tjänster.
Jag håller med min kollega, Gunnar Hökmark, om att marknaden kan tillhandahålla utmärkta tjänster.
Vissa sektorer har avreglerats, och det innebar inte att fler människor uteslöts från tillgången till dessa tjänster, utan snarare det motsatta: många tjänster har kommit inom räckhåll för många fler människor, vilket är oerhört socialt.
En marknad är inte en djungel, den har regler, för om det inte finns regler kan inte marknaden existera.
Alla marknader – även den enklaste marknad på ett torg – har regler, och det är precis det som vi menar med den sociala marknadsekonomi som vi har inom EU.
Vi måste erkänna medlemsstaternas mångfald och tillåta dem att själva besluta om det som de kallar för ” tjänster i allmänhetens intresse ”.
Slutligen borde vi inte försöka fastställa vad tjänster i allmänhetens intresse och tjänster av allmänt ekonomiskt intresse är, eftersom ordet ” ekonomisk ” inte ska tillämpas på tjänstens karaktär utan på det sätt som den tillhandahålls.
Låt mig ta ett exempel: alla kommer att erkänna att vatten är av allmänt intresse, men det kan tillhandahållas på ett rent affärsmässigt sätt.
Så vi får inte gå vilse i en meningslös debatt om skillnaderna mellan ” av allmänt intresse ” och ” av allmänt ekonomiskt intresse ”.
Det enda intresse som borde behandlas här är våra medborgares och våra konsumenters intresse.
