# ID: svediakorp-gov471876
# author: Jan Tadeusz Masiel (NI ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 411
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag skulle vilja gratulera Thomas Mann till hans intressanta betänkande.
Rörlighet är en av principerna i gemenskapens Europa.
Studenters och arbetstagares rörlighet kan emellertid endast bli verklighet om problemet att erkänna intyg och utbildningsbevis löses en gång för alla.
För att göra detta krävs det att EU fastställer en europeisk ram för kvalifikationer.
Det arbete som påbörjades i Bologna, Barcelona, Köpenhamn och Maastricht måste fortsätta.
Vi måste se till att arbetstagare som kommer från andra medlemsländer inte möts av beskedet från de lokala myndigheterna att det finns arbete för dem, men att deras kvalifikationer inte kan godtas.
Den europeiska ramen för kvalifikationer kommer att bidra till att förbättra yrkesutbildningens kvalitet i samtliga medlemsstater.
De kommer att möta globaliseringens utmaningar och öka konkurrenskraften på arbetsmarknaden.
Det finns även en betydande psykologisk dimension.
Att erkänna någons kvalifikation i form av ett yrkesintyg eller akademiskt utbildningsbevis innebär ett erkännande av den ansträngning som den enskilda personen har gjort för att få en utbildning.
På motsvarande sätt ligger det något diskriminerande och nedsättande i att neka att erkänna en kvalifikation som likvärdig i en annan medlemsstat.
Vi får inte lura oss själva.
Den europeiska ramen för kvalifikationer är inte någon enkel fråga.
Eftersom det till och med är svårt för högre lärosäten och yrkesutbildningscentrum i samma land att enas så det är inte så konstigt att detta även sker på EU-nivå.
Därför är det viktigt att detta beslut är ett politiskt beslut, som fattas på EU-nivå, snarare än att vara av akademisk karaktär.
Ett polskt yrkesbevis i murning ska t.ex. erkännas i Tyskland och ett tyskt i Polen.
En Oxfordexamen i psykologi ska erkännas överallt och detsamma ska gälla för en psykologiexamen som utfärdas av ett mindre prestigefullt universitet i ett mindre land.
Lokala yrkesorganisationer ska inte kunna komma med invändningar.
I Belgien finns det emellertid inte ens något behörigt organ som kan validera de kvalifikationer som polska målare och murare som arbetar som egenföretagare har.
Till följd av detta kan vissa personer inte utföra vissa arbeten.
Frågan om den europeiska ramen för kvalifikationer är särskilt viktig för medborgarna i de nya medlemsstaterna.
Det är de som under lång tid framöver kommer att erbjuda sina yrkeskvalifikationer, snarare än kapitalinvesteringar, till andra medlemsstater.
En gemensam nämnare för kapitalinvesteringar finns redan, euron.
