# ID: svediakorp-gov471833
# author: Christa Prets (PSE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 705
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, herr kommissionsledamot!
Jag är glad att vi efter långdragna manglingar har lyckats att komma överens om detta dokument och att vi dessutom har kunnat utarbeta det i god tid innan det europeiska året för rörlighet är slut, för jag tror inte att det skulle vara så klokt att lägga fram en stadga för rörlighet nästa år.
Det skulle inte precis få den önskade effekten på omvärlden.
För att vara mer exakt så behövs denna stadga som ett komplement till de nya utbildningsprogram som vi ska starta nästa år, i vilka vi har lagt stor betoning på kvantitet genom att vi till exempel vill ha tre miljoner för programmet för livslångt lärande senast 2012 och 80 000 per år för Leonardo da Vinci-programmet.
Med hänsyn till detta får man inte nonchalera kvaliteten – den får man helt enkelt inte låta gå förlorad.
Kvaliteten måste garanteras, inte bara i värdländerna där studenterna bor, utan även i deras hemländer så att man kan använda deras erfarenheter på bästa sätt när de återvänder, så att de kan skapa mervärde.
Jag vill också betona att rörligheten inte bara ska göra att de blir mer anställbara.
Det finns en rent personlig nytta också, därför att utbildning har ett värde inte minst genom att den är karaktärsdanande och den bör i slutändan även bidra till en större förståelse i Europa.
Stadgan är avsedd för alla dem som vill slutföra en formell eller informell utbildning eller kompletterande utbildning utomlands, men det måste också finnas en viss balans, inte minst till nytta för studenterna men även för att främja användningen av Leonardoprogrammet och för att skapa fler möjligheter för företagen att ta in praktikanter.
Samtidigt som jag tror att detta dokument kan sätta fart på saker och ting kommer detta att vara beroende av hur det tas emot i medlemsstaterna.
Det som vi har lagt fram i parlamentet är inte rättsligt bindande så det är alltså upp till medlemsstaterna att engagera sig i saken frivilligt.
Vi vet att väldigt många resolutioner antas i rådet och godtas utan diskussioner i EU eller i rådet, bara för att senare genomföras på ett otillfredsställande sätt på nationell nivå.
Detta minskar helt klart ungdomarnas förtroende för vårt arbete och våra syften.
Det finns emellertid en rad punkter som jag skulle vilja belysa.
En del har ni redan tagit upp, herr kommissionsledamot.
Det är viktigt med en rörlighetsvägledning som innehåller en första information om rörlighetsalternativ, bidrag och kontaktadresser.
Det är också viktigt att de olika utbildningssystemen blir genomsynliga och jämförbara med varandra, så att ungdomarna vet vad som väntar dem i de olika länderna.
Det är naturligtvis också viktigt att det finns information om erkännande av examensbevis, om ekonomiskt stöd och andra stödformer och att språkliga hinder kan avlägsnas.
Möjligheten att kunna överföra bidrag – som Erna Hennicot-Schoepges redan har tagit upp – är oerhört viktig tillsammans med logistisk hjälp, försäkringar, uppehålls- och arbetstillstånd, bostad och resarrangemang, och är lika viktig som möjligheten att kunna överföra lån.
Samma sak gäller för socialförsäkringen.
Om ungdomarna ska våga ta detta steg och vara beredda att ge sig in i detta ” utlandsäventyr ” så är socialförsäkringssystemet i deras hemland en av de saker som de måste kunna ” ta med sig ”.
Avsikten är att stadgan för rörlighet ska ses som en referensram för att göra rörligheten mer verksam och effektiv i och med att de personer som använder sig av den har en checklista med tio frågor som ska lösas innan de åker, som t.ex. råd, information och en utbildningsplan.
Det finns andra frågor, men det är inte helt nödvändigt att diskutera dem nu.
Jag vill tacka alla dem som har bidragit till att få ihop denna kompromiss.
Det var inte lätt, men vi lyckades till sist.
Det gläder mig att alla grupper har lagt fram ändringsförslag eller kompromissändringsförslag och att vi utan tvekan kommer att klara av morgondagens omröstning snabbt och sedan lägga fram ett bra betänkande.
