# ID: svediakorp-gov471818
# author: Jan Mulder, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 474
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Ansvarsfrihetsförfarandet för 2004 präglades förvisso av en egendomlig händelseutveckling.
Om det inte hade varit för en tidningsartikel som publicerades precis före ansvarsfrihetsdebatten och som fäste uppmärksamheten på den kompensation som ingick i köpet av två nya byggnader i Strasbourg, skulle vi antagligen helt enkelt ha beviljat ansvarsfrihet i april.
Så snart betänkandet blev offentligt reagerade administrationen på ett alltigenom lämpligt sätt genom att ställa in köpet av dessa två byggnader.
Jag måste också säga att budgetutskottet reagerade mycket adekvat genom att omedelbart inrätta en intern undersökningskommission för att granska alla sidor av ärendet.
Jag kan bara säga att Markus Ferber har spelat en lysande roll i denna process och i denna undersökningskommission, och för detta är han värd all erkänsla.
Undersökningskommissionen har också utfört ett bra arbete på kort tid.
Med risk för att upprepa mig vill jag säga att den slutsats som jag i likhet med andra har dragit är att det fanns ett förtroendefullt förhållande mellan två offentliga institutioner, mellan staden Strasbourg och Europaparlamentet, ett förhållande som till följd av denna fråga har skakats rejält.
Att de båda offentliga institutionerna skaffar sig vinster bakom ryggen på varandra är oursäktligt eftersom det fortfarande handlar om skattebetalarnas pengar.
I juridiskt avseende är allt dock vattentätt, och det finns alltså inte mycket att göra åt saken.
Enligt min uppfattning är det en riktig slutsats som dras i Ferberbetänkandet, nämligen att köpet av byggnaderna, som är underkastat en rad villkor, fortfarande är det bästa alternativet för skattebetalarna – under förutsättning att priset är rätt och vi köper mark och byggnader samtidigt.
Jag stöder denna åsikt och jag tror att detta kommer att ske inom kort.
Jag vill också påpeka att detta köp av byggnaden inte har något som helst samband med frågan om parlamentets säte.
Som Markus Ferber redan har sagt skulle ett beslut av regeringscheferna kunna ändra på detta.
Parlamentet kanske har sin egen uppfattning, men det har inga befogenheter för att ändra på någonting.
Vad som är viktigt är skattebetalarnas intressen.
Om priset är rätt tror jag att det skulle vara billigare att köpa än att fortsätta att betala hyra, både i det långa loppet och på relativt kort sikt.
Frågan om ansvarsfrihet handlar alltid om det förgångna.
Bortsett från byggnaderna innehåller betänkandet också en hel lista med intressanta punkter med rekommendationer inför framtiden.
Det innehåller nyttiga rekommendationer om de kontrakt som parlamentets assistenter måste få och även om de nya möjligheter som kommunikationstekniken erbjuder oss, någonting som jag själv dagligen bemödar mig om att sätta mig in i.
När det gäller de allmänna slutsatserna kan jag bekräfta att min grupp i stort sett stöder Markus Ferbers åsikter.
