# ID: svediakorp-gov471807
# author: Erik Meijer, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 398
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Förr i världen präglades länderna till största delen av landsbygd och städerna var ett undantag.
Befolkningstillväxten och tillkomsten av stadsyrken har ändrat detta på ett dramatiskt sätt under det senaste seklet i en sådan utsträckning att den stora majoriteten av européerna nu bor i verkliga städer, i förorter och i landsbygdsområden som i stor utsträckning har urbaniserats på grund av industri, hamnar eller gruvdrift.
I utvecklingsländerna, men också i delar av Europa, märker vi att sådana stadsområden fullständigt kan förlora sin livskraft på grund av trafikkaos, slumområden, föroreningar och markspekulation.
Dessa städer blir outhärdliga om det inte finns rent dricksvatten, väl utbyggd kollektivtrafik med täta turer, bra avfallshantering och bra bostäder till rimliga priser eller om sjukvården, de sociala hjälpinsatserna och utbildningen är otillräckliga.
Så snart det går utför med städerna kan välutbildade människor med höga inkomster flytta bort från området, men arbetare och invandrare har inget annat val än att stanna.
Hittills har både den nationella politiken och EU-politiken byggt på ökningen av antalet bilar och nedskärningar av de allmännyttiga tjänsterna.
Detta innebär att våra städers framtid är i farozonen.
Det är rätt och lämpligt att EU: s uppmärksamhet, som ursprungligen var inriktad på jordbruksproduktionen och landsbygden, på senare år i stället har inriktats på städerna.
Detta har tyvärr också haft sina avigsidor.
Om kommissionens förslag från 2000 om kontraktsskyldighet för stadstransporter hade antagits utan några ändringar skulle detta ha inverkat menligt på utbyggnaden av spårvägsnät och gratis kollektivtrafik och även på skapandet av ett väl utbyggt transportnät med täta turer.
Det är städerna och regionerna själva som i så stor utsträckning som möjligt bör ansvara för stadstransporter, fysisk planering, stadsutveckling, planering av öppna ytor och cykelvägar.
EU kan dock tillföra mervärde på områden som till exempel forskning och utbyte och överföring av kunskap.
På detta sätt kan vi kontrollera faror och missbruk, främja initiativ till förbättringar och stödja en utveckling som bättre uppfyller miljönormerna.
Särskilt i de framtida medlemsstaterna Rumänien och Bulgarien återstår mycket att göra på detta område.
Jag stöder Gyula Hegyi i hans kamp för transport som inte förorenar, skydd av historiska stadskärnor, ansvarsfull hantering av vattenresurserna, ekonomisk energianvändning och skydd av natursköna områden.
