# ID: svediakorp-gov471801
# author: Stavros Dimas, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 760
# sentences: 32
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Tack för att ni ger mig möjlighet att delta i kvällens debatt om den temainriktade strategin för stadsmiljön, en strategi som Europaparlamentet med särskilt intresse har väntat på från kommissionen.
Jag vill börja med att tacka föredraganden Gyula Hegyi och utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och gratulera dem till det omfattande och ambitiösa betänkande som diskuteras i dag.
Jag välkomnar också bidragen från Seán Ó Neachtain och utskottet för transport och turism och från Gisela Kallenbach och utskottet för regional utveckling.
Innan jag fortsätter vill jag att vi tillsammans ska glädjas över den goda nyheten att kommissionsledamöterna i fredags antog den sjunde och slutliga temainriktade strategin om markanvändning.
Utarbetandet av dessa strategier har varit svårt och tidskrävande.
Men nu har vi stakat ut en tydlig väg framåt för de lokala miljöfrågorna, bland dem politiken för stadsutveckling.
Stadsmiljön är en viktig fråga för oss alla.
I det sjätte miljöhandlingsprogrammet erkände kommissionen den roll som stadsmiljön spelar för så många EU-medborgares liv och förband sig att vidta åtgärder inom denna sektor.
Stadsmiljön påverkar direkt miljoner EU-medborgares livsföring och den har också viktiga återverkningar för miljön över huvud taget.
EU: s städer måste vara livskraftiga och hållbara och erbjuda en hög livskvalitet så att medborgarna kommer att vilja bo och arbeta där och företagen kommer att investera där.
Icke desto mindre återstår det fortfarande mycket att göra i detta avseende.
Stadsområdena främjar uppenbart den ekonomiska tillväxten och de har ett rikt utbud av allmännyttiga tjänster som också är lätt tillgängliga, som till exempel utbildning, hälso- och sjukvård och transporter.
Myntets baksida är emellertid den enorma mängd problem som hänger samman med livet i staden, som till exempel miljöförsämringar, trafikstockningar, ekonomisk och social utslagning, brottslighet och utanförskap.
Syftet med den strategi vi diskuterar är att främja och underlätta en hållbar stadstillväxt genom inriktning på sådana miljöfrågor som luftföroreningar, buller, intensiv trafik, utsläpp av växthusgaser, kaotisk byggnadsverksamhet, vattenförbrukning och avfallsproduktion.
Det var lätt att identifiera problemen men det var mycket svårt att finna lösningar på dem.
Detta gäller framför allt när målet är att finna lösningar som kan prövas och som är genomförbara och lämpliga för den oerhörda mängd olikartade förhållanden och problem som finns i de olika städerna i Europeiska unionen.
Trots att Europeiska kommissionen och utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet är överens i sak är de därför inte överens om hur man ska gå vidare.
Några har krävt mer lagstiftning och flera mål som kommer att leda till förbättringar.
Jag kan förstå detta ur teoretisk synvinkel och jag instämmer i princip.
Jag önskar att det faktiskt skulle vara möjligt för oss att gå vidare på detta sätt.
Tyvärr är detta varken lämpligt eller genomförbart, och det finns grundläggande skäl till att ny lagstiftning inte förespråkas i strategin.
Skälet är, närmare bestämt, att lösningarna måste stämma överens med subsidiaritetsprincipen, och våra städer är så olika varandra att det inte finns någon gemensam lösning för dem alla.
Vi har redan rättsakter som skulle få positiva resultat för stadsmiljön om de tillämpades ordentligt.
Vi har redan en lagstiftning som har en positiv inverkan på miljön och livskvaliteten i städerna.
Tänk bara till exempel på all den lagstiftning vi har om luftkvalitet i omgivningen, om buller, avfall och vatten, för att nu nämna bara några av de frågor som omfattas av lagstiftning.
Trots allt måste denna lagstiftning tillämpas bättre.
I stället för lösningar i form av lagstiftning föreslås i strategin vägledning om hur man ska förbättra förvaltningen av stadsområdena på ett samordnat sätt och öka hållbarheten på transportområdet, vilket kommer att ingå i den grönbok om stadstransporter som förväntas antas 2007.
Detta kommer att leda till bättre efterlevnad av gällande miljölagstiftning och bättre sammanhållning mellan de olika politiska och administrativa nivåerna.
Alla de berörda parter som vi har rådfrågat har tydligt och upprepade gånger sagt att de föredrar denna strategi.
Strategin kommer att kompletteras av andra stödjande åtgärder, som till exempel att skapa lämpliga strukturer, att utbyta erfarenheter om bästa metoder och att införa incitament inom ramen för gemenskapens strukturfonder.
Medlemsstaterna bör låta stadsmiljöfrågorna ingå i de nationella program som får ekonomiskt stöd inom ramen för gemenskapens sammanhållningspolitik så att regionala och lokala myndigheter kan dra nytta av de bidragsmöjligheter som står till buds.
