# ID: svediakorp-gov471796
# author: Stavros Dimas (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 668
# sentences: 34
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


,. – Herr talman!
Först och främst skulle jag vilja tacka alla talare för deras viktiga bidrag till denna diskussion.
Som en avslutande kommentar skulle jag vilja upprepa vikten av fortsatta åtgärder för att hantera luftföroreningar.
De negativa hälsoeffekterna, den förlorade ekonomiska produktiviteten och skadorna på miljökvaliteten är fortfarande alldeles för stora.
Några har kritiserat strategin ur en synvinkel, andra ur en annan synvinkel.
Några anser att den föreslagna flexibiliteten går för långt, andra anser att denna flexibilitet är alltför liten.
Vi kommer att granska strategin för att undersöka vilka framsteg som har gjorts och hur mycket närmare vi kan komma målen i sjätte miljöhandlingsprogrammet.
Jag förstår den oro som har uttryckts av dem som vill se fler gemenskapsåtgärder för minskade luftföroreningar så att strategins mål och luftkvalitetsnormer kan uppfyllas.
Jag anser att det finns ett samförstånd mellan parlamentet, rådet och kommissionen om de åtgärder som krävs.
I själva verket har kommissionen redan gjort mycket av förarbetet och vi kommer att få se frukterna av detta arbete under de kommande månaderna.
Följaktligen anser jag inte att det krävs något interinstitutionellt avtal på detta område.
När det gäller ändringsförslagen 30 och 81 förstår jag oron hos dem som kräver mer flexibilitet när den befintliga lagstiftningen om luftkvalitet ska genomföras.
Men man kan inte få flexibilitet utan att försvaga lagstiftningen.
Jag anser att kommissionens förslag om tidsfrister på fem år från införandet till dess att gränsvärdena har trätt i kraft ger rätt balans och kommissionen kan inte stödja en ytterligare försvagning av detta.
Som förklaring kan jag säga att tidsförlängningen enligt kommissionens förslag kommer att gälla till slutet av 2009, enligt rådets allmänna strategi gäller den ända tills 2010, och enligt föredragandens ändringsförslag gäller den ända tills 2013.
Så här finns en skillnad i detta avseende.
Det är fyra år plus två från införandet till dess att det nya direktivet träder i kraft.
Såvitt jag förstår är det detta förslag som ska läggas fram för parlamentet.
När det gäller ändringsförslagen 46 och 82 ska jag ge ytterligare förtydliganden om det dagliga gränsvärdet för PM10.
Detta skyddar känsliga personer mot påverkan av kortvarig exponering för luftburna partiklar.
Det skiljer sig från det årliga gränsvärdet som skyddar mot långvarig exponering.
Det går helt enkelt inte att ersätta det dagliga gränsvärdet med ett mer drastiskt årligt gränsvärde.
Det är vad hälsoexperterna menar.
Nyckeln till att garantera överensstämmelse med både dagliga och årliga gränsvärden är att utföra bra och punktliga analyser av luftkvaliteten och att vidta nödvändiga åtgärder för att minska luftföroreningarna.
Det är uppenbart att många myndigheter inte har gjort detta och att de nu har svårt att uppfylla gränsvärdena.
När det gäller ändringsförlagen 49 och 50 har det föreslagna koncentrationstaket för PM2,5 satts till en nivå som överensstämmer med åtstramningen för det årliga gränsvärdet för PM10, som inte ska ändras enligt kommissionens förslag.
Det är också viktigt att komma ihåg att kommissionen har förslagit två sätt att hantera PM2,5: koncentrationstaket på 25 mikrogram per kubikmeter samt exponeringsminskningen där genomsnittsnivåerna i tätorter kommer att reduceras under tio år.
Tillsammans kommer dessa metoder att bidra till förbättrad hälsa.
Vår arbetsmodell som ligger till grund för den tematiska strategin och förslaget om luftkvalitet visar att större hälsoförbättringar kan uppnås om vi tillåter medlemsstaterna att själva välja var luftföroreningsnivåerna ska minskas.
Det är syftet med exponeringsminskningsmålen.
Denna flexibilitet begränsas om koncentrationstaket tvingar medlemsstaterna att omfördela resurser för att garantera överensstämmelse i vissa specifika regioner med stora föroreningskällor, där det kan vara svårt att åstadkomma hälsoförbättringar.
För folkhälsan är en allmän minskning av exponeringen att föredra.
När det gäller detta lagstiftningsförslag om luftkvalitet kan jag sammanfattningsvis meddela att kommissionen delvis eller i princip kan stödja 32 ändringsförslag.
Jag kommer att ge parlamentets sekretariat en lista över kommissionens inställning till ändringsförslagen (1).
