# ID: svediakorp-gov471793
# author: Françoise Grossetête (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 421
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr kommissionsledamot!
Luftkvaliteten är en av nycklarna till framgång för den hållbara utvecklingen.
Våra medborgare vet vilken inverkan luftkvaliteten kan ha på deras hälsa.
De är med rätta oroliga när en skola är belägen nära en korsning med tung trafik.
Föräldrarna kräver att åtgärder vidtas för att förbättra luftkvaliteten eftersom de vill veta vilket slags luft deras barn inandas.
En fördel med Krahmerbetänkandet är att olika texter sammanförs i ett enda direktiv, vilket bör göra det möjligt för oss att ta itu med problemet på ett bättre sätt.
Vi försöker därför vara ambitiösa när vi ska lösa denna fråga om luftkvaliteten.
Men för att vi ska kunna veta hur luftens kvalitet är måste vi först mäta den.
Detta innebär att vi får förlita oss på organisationer som befinner sig så nära området i fråga som möjligt och som känner till geografin i det land som undersöks.
Det är alltså fråga om grannskapsnätverken.
Vi vet att spridningen av föroreningar genom vinden lägger hinder i vägen för detta.
Vi vet också att bergskedjor spelar en viss roll.
Föroreningar förflyttar sig och når områden som inte själva är källor till föroreningar.
I motsats till det som sägs i motiveringen registreras inte alltid höga nivåer av föroreningar i tätbefolkade stadsområden.
Om denna EU-politik ska vara tydlig måste den dock framför allt vara konsekvent och ingå i en integrerad strategi för att bekämpa klimatförändringen.
Det räcker inte att fastställa gränsvärden.
Vi måste också veta vad vi ska göra med dem.
Kampen mot koldioxidutsläppen är en huvudpunkt i de föreslagna systemen.
Låt mig ta upp förordningen om utsläpp från motorfordon, Euro 5-förordningen.
Följderna av tillämpningen av förordningen är redan välkända.
Om vi å ena sidan löser utsläppsproblemet ökar vi å andra sidan koldioxidutsläppen, och som vi vet är koldioxidutsläppen orsaken till klimatförändringen.
Således finns det många motsägelser i allt detta.
Därför måste vi vara flexibla.
Det är ingen mening med att besluta om stränga åtgärder om de inte kan tillämpas i medlemsstaterna.
Därför måste vi ta oss så mycket tid som vi behöver.
Jag tänker specifikt på en förebyggande politik som kommer att vara avhängig av trafikplaneringen i städerna och utvecklandet av rena tekniker.
Hur det än är med den saken vill jag tacka alla föredragandena för den kompromiss som de har kommit fram till, en kompromiss som jag tycker är bra.
