# ID: svediakorp-gov471773
# author: Dorette Corbey (PSE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,178
# sentences: 56
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Även om jag förmodar att denna generösa gest även gäller mig som är dagens andra talare, ska jag försöka fatta mig kort.
Jag vill börja med att tacka skuggföredragandena Holger Krahmer, Anja Weisgerber och Anders Wijkman, tillsammans med alla andra skuggföredragande som har bidragit till detta positiva resultat.
Luftkvaliteten är ett stort hälsoproblem och när jag för mer än sex månader sedan började granska problemet mer djupgående blev jag chockad över hur stort det faktiskt var.
EU-medborgare dör nio månader i förtid på grund av luftkvaliteten och 350 000 människor dör tio år i förtid.
Miljontals människor lider av astma och relaterade störningar.
Dålig luftkvalitet påverkar inte alla på samma sätt.
Personer som lever i storstäder, längs med motorvägar, barn och äldre är de som påverkas mest.
Dessutom är luftföroreningar och surt regn som ett resultat av detta ett stort miljöproblem i stora stråk över EU, särskilt i Skandinavien.
Av det skälet förväntar vi oss en kraftfull politik för att sätta stopp för luftföroreningarna, men vi är besvikna över de förslag som kommissionsledamoten har lagt fram.
Syftet med Holger Krahmers betänkande och mitt eget är framför allt att kritisera denna likgiltiga attityd i fråga om luftföroreningar.
Vi kräver i själva verket tre politiska förändringar.
Först och främst striktare normer, för det andra större uppmärksamhet på tillämpningen och för det tredje åtgärder för att angripa problemet med luftföroreningar vid källan.
Om vi tar normerna först så kräver utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet i båda betänkandena en ambitiösare strategi, någonting som vi är i desperat behov av.
I den tematiska strategin ligger den ambitionsnivå som valts mellan A, B och C och scenariot för största tekniskt genomförbara sänkning.
Alla konsekvensbedömningar visar att till och med det maximala scenariot är kostnadseffektivt och att det optimala scenariot ligger mellan B och C. Ändå har kommissionen utan någon närmare förklaring valt en lägre ambitionsnivå som betecknas A +, vilket är ett obegripligt val från folkhälsosynpunkt.
En högre ambitionsnivå är möjlig, vilket Förenta staterna har bevisat, och även väldigt kostnadseffektivt, vilket framgår mycket tydligt av alla undersökningar som ligger till grund för detta.
Trots att de förslag som läggs fram i mitt betänkande kan komma att bli några miljarder dyrare så ger de definitiva hälsovinster.
De ger också ett otvetydigt incitament till förnyelse.
I direktivet föreslår kommissionen en ny formel för de fina partiklarna, PM2,5.
De fina partiklarna är de skadligaste för hälsan och normen är därför mer exakt, eftersom dessa partiklar innehåller färre naturliga källor som exempelvis havssalt och ökensand.
PM2,5 är följaktligen ett bättre mått, även om vi är väldigt besvikna över hur kommissionen har utformat förslaget.
Europaparlamentet har begärt ett mål och gränsvärde på 20 µg / m3 för PM2,5.
Detta är avsevärt bättre än de 25 µg som kommissionen och rådet stöder, men fortfarande sämre än Förenta staternas 15 µg och de 10 µg som rekommenderas av Världshälsoorganisationen.
Jag är väldigt intresserad av att se hur kommissionen tänker integrera den ambitionsnivå som Europaparlamentet har valt som strategi för framtida lagstiftning och för direktivet om nationella utsläppstak (NEC).
Kan den närvarande kommissionsledamoten kommentera saken?
Kommer ni nu att följa Europaparlamentets exempel och välja en ambitionsnivå som ligger mellan scenarierna B och C?
Som jag sa tidigare behövs det strängare normer, men detta är bara en av de tre pelarna.
Vår andra pelare är inriktning på tillämpningen.
Hittills har medlemsstaternas insatser inte varit särskilt övertygande.
Endast fyra medlemsstater uppfyller fullständigt de gränsvärden som anges i det nuvarande direktivet.
Det är upp till kommissionen att se till att dessa gränsvärden respekteras och detta är också nödvändigt, eftersom luftföroreningar är ett gränsöverskridande problem.
Då hälften av Nederländernas luftföroreningar importeras från utlandet kan landet omöjligen göra luften renare på egen hand och måste därför kunna förlita sig på att de belgiska, brittiska och tyska regeringarna gör allt som står i deras makt för att ta itu med luftföroreningarna.
Omvänt exporterar Nederländerna mycket stora mängder föroreningar och detta är anledningen till att de skandinaviska länderna, Tyskland och Belgien måste kunna räkna med att Nederländerna gör allt för att luften ska bli renare.
Än så länge har inte kommissionen reagerat särskilt övertygande gentemot de medlemsstater som överskrider normerna.
Genom att införa nya bestämmelser i direktivet hoppas miljöutskottet kunna sporra kommissionen till att agera mer aktivt.
Medlemsstaterna kommer att ha en tydlig skyldighet att anstränga sig.
Vissa länder behöver mer tid än andra för att uppnå gränsvärdena.
Jag kan gå med på det så länge som de anstränger sig och inga undantag ges utan insatser.
Endast lämpliga insatser berättigar undantag.
Undantagen ska inte vara en belöning för att ingenting göra, vilket man kan tolka kommissionens förslag som, och ändringsförslag 66 bekräftar detta.
Den tredje pelaren utgörs av ambitiösa åtgärder inriktade på källorna.
Utan dessa åtgärder inriktade på källorna och utan en politik som leder till att bilar, tunga fordon, fartyg och industrier blir renare, blir det ytterst svårt för medlemsstaterna, särskilt de tätbefolkade, att göra luften renare.
Det är därför som luftkvaliteten enbart kan förbättras genom att stoppa utsläppen från trafiken och industrin.
Det är drakoniska och samtidigt inte särskilt effektiva åtgärder.
Det är myndigheterna på lägre nivå snarare än någon annan som kommer att få betala kalaset, och det är självklart oacceptabelt.
En seriös politik som inriktas på källorna har en positiv inverkan på luften, miljön och folkhälsan, och bidrar samtidigt även till att minska energikonsumtionen och gagnar klimatet på grund av minskade koldioxidutsläpp.
Den är också innovationsfrämjande: renare och mer ekonomiska bilar säljer exempelvis bättre.
Det är därför som miljöutskottet vill infoga artikel 30A i direktivet, med ett krav på att lämpliga åtgärder inriktade på källorna ska införas till 2010.
Strategin innehåller därför förslag om ett interinstitutionellt avtal, där åtgärder inriktade på källorna kan ingå.
Om det inte finns några åtgärder inriktade på källorna måste medlemsstaterna dessutom kunna vidta egna åtgärder inriktade på källor utanför marknaden.
Luftföroreningar orsakar allvarliga problem, men de kan lösas förutsatt att vi är beredda att visa politisk vilja.
Miljöutskottet har enligt min mening lagt en stabil grund i och med dessa tre pelare.
I den nya kompromissen har vi också effektiviserat och förbättrat sakernas nuvarande tillstånd och det har jag återigen de som gjort en insats att tacka för, särskilt Holger Krahmer, Anja Weisgerber och Anders Wijkman.
Med striktare normer, tydligare inriktning på tillämpningen samt lämpliga åtgärder inriktade på källorna har vi gjort viktiga politiska förändringar.
Denna strategi står för ett nytt EU närmare medborgarna i avsikt att genomföra innovativ lagstiftning med hjälp av nationella och lokala regeringar.
