# ID: svediakorp-gov471770
# author: Stavros Dimas, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,071
# sentences: 58
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
Jag vill börja med att tacka de två föredragandena Dorette Corbey, föredragande för betänkandet om den tematiska strategin för luftförorening, och Holger Krahmer, föredragande för betänkandet om förslaget till ett direktiv om luftkvalitet och renare luft i Europa, samt gratulera dem till deras exceptionella och omsorgsfulla arbete.
Jag vill också tacka utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet för dess insatser hittills.
Luftföroreningar är, och kommer att förbli, ett av de viktigaste folkhälsoproblemen.
Till följd av luftföroreningarna har den sannolika livslängden inom EU sjunkit med 8,5 månader.
Livskvaliteten för hundratusentals människor försämras för varje dag som går och den naturliga miljön hotas trots kraftigt minskade utsläpp under de senaste åren.
Vi måste öka våra insatser.
I den strategi som vi föreslår fastställs de steg som vi behöver ta i den riktningen.
Strategin innehåller helt nya mål för hälsa och miljö.
Åtgärderna mot små luftburna partiklar kommer att sänka antalet beräknade förtida dödsfall från ungefär 350 000 i dag till 160 000 år 2020.
Detta kommer att bli resultatet av en gemensam tillämpning av strategin och andra redan beslutade åtgärder.
När det gäller den naturliga miljön räknar vi med att antalet ekosystem som riskerar försurning kommer att minska med över 50 procent och att antalet ekosystem som är utsatta för alltför höga kvävenivåer kommer att minska med över 30 procent.
Detta är ambitiösa mål som kommer att ge exponentiellt stegrade miljöfördelar när de uppfylls.
Strategin kommer självklart att behöva tillämpas effektivt.
Kommissionen har lovat att föreslå åtgärder på EU-nivå för att förbättra luftkvaliteten.
Detta kommer även att påverka problemet med gränsöverskridande föroreningar.
I luftstrategin beskrivs några av gemenskapens åtgärder i sammanhanget.
Kommissionen har redan lagt fram ett förslag för att minska utsläppen från personbilar och jeepar, förslaget om Euro V-normer, och miljöutskottet godkände nyligen sitt förslag till betänkande.
Ett förslag om Euro VI-normer väntas för person- och transportbilar.
Andra förslag om Euro VI-normer kommer också att läggas fram för lastbilar och bussar och direktivet om nationella övre utsläppsgränser kommer också att granskas, vilket resulterar i nya utsläppsgränser för medlemsstaterna.
Andra åtgärder för småskalig förbränning och jordbruk kommer att följa när tiden är mogen.
Alla dessa åtgärder håller nu på att förberedas och kommer självklart att utvärderas i detalj enligt principerna om bättre lagstiftning.
Ett av grunddragen i strategin är den föreslagna granskningen av gällande lagstiftning om luftkvalitet.
I förslaget behålls de nuvarande gränsvärdena för luftkvaliteten.
Den officiella statistiken från Världshälsoorganisationen (WHO) bekräftar tydligt att dessa gränsvärden är nödvändiga.
Genom förslaget introduceras för första gången bindande gränser för fina partiklar, så kallade PM2,5, med andra ord partiklar med en diameter på mindre än 2,5 miljondelar av en meter.
Forskare hävdar enhälligt att dessa partiklar orsakar allvarliga problem för folkhälsan.
Ett förslag finns om att gränsvärdet ska träda i kraft 2010.
Enligt förslaget kommer medlemsstaterna samtidigt bli skyldiga att noggrant börja kontrollera dessa fina partiklar i alla EU: s medlemsstater.
Åtgärder kommer också att vidtas för att sänka den genomsnittliga exponeringen för mikropartiklar.
Godkännandet av dessa åtgärder bör inte försenas.
De negativa hälsoeffekterna är ytterst allvarliga och uppgifterna om detta är obestridliga.
I Förenta staterna har PM2,5-mål tillämpats sedan 1995.
Statistiken som ingår i studien om effekterna av detta förslag bevisar att den strategi som vi föreslår för att sänka exponeringsnivån när det gäller mikropartiklar kommer att gagna fler personer till en lägre kostnad än den lägre PM2,5-gräns som Europaparlamentet har föreslagit.
Kommissionens förslag ger också medlemsstaterna större flexibilitet när det gäller de aktuella gränsvärdena för luftkvaliteten.
Okontrollerade utsläpp från naturliga källor ingår inte i siffrorna.
En längre tidsfrist kommer också att beviljas i de fall där medlemsstaterna står inför akuta problem med att uppfylla kraven.
Dessa förlängningar måste vara så korta som möjligt för att vi ska kunna skydda våra medborgares hälsa och får inte straffa de medlemsstater som har gjort seriösa och trovärdiga insatser för att uppfylla kraven.
Låt mig kort kommentera några av de grundläggande ändringsförslag som Europaparlamentet har föreslagit.
När det gäller möjligheten att förlänga tidsfristerna föreslår kommissionen ytterligare fem år från det datum då gränsvärdena träder i kraft, med andra ord inte senare än årsslutet 2009, när det gäller möjligheten att undanta naturliga utsläppskällor.
Med dessa bestämmelser kommer medlemsstaterna helt klart att kunna följa direktivet.
Miljöutskottet har föreslagit två femårsperioder från det datum då det nya direktivet träder i kraft.
Med detta förslag skulle uppfyllandet försenas till 2018 för de gränsvärden som godkändes redan 1999.
Detta är inte godtagbart.
Det nya ändringsförslag som har lagts fram här i parlamentet, ändringsförslag 81, är ett steg i rätt riktning.
Men det är inte godtagbart, för om vi accepterar fyra plus två år från ikraftträdandet av det nya direktivet, så skulle det innebära att ett ikraftträdande av de gränsvärden för PM10 som bestämdes redan 1999 skulle skjutas upp till 2013.
Det handlar alltså om gränsvärden som medlemsstaterna godkände redan 1999.
Efter beslutet i rådet och Europaparlamentet om sjätte miljöhandlingsprogrammet bad kommissionen experter från WHO att meddela om de gränsvärden som tillämpades för luftkvaliteten behövde ändras.
De svarade att det inte var nödvändigt.
Kommissionen kan därför inte godta någon urvattning av det dagliga gränsvärdet för PM10.
Genom ändringsförslagen 46 och 81 ökas antalet dagar som detta värde kan överskridas från 35 till 55.
Om dessa ändringsförslag skulle godtas skulle det enligt statistiken för 2004 inte längre behövas några åtgärder för att bekämpa luftföroreningar i städer som Wien, Frankfurt, Bonn, Stuttgart m.fl.
Den grundläggande frågan är; hur kan vi på bästa sätt förbättra våra medborgares hälsa?
Genom att mildra det dagliga gränsvärdet eller genom att vidta åtgärder för att bekämpa föroreningsproblemet?
Ändringsförslaget om att mildra gränsvärdena kan inte heller godtas, om det inte föregås av nya gemenskapsåtgärder för att minska föroreningarna.
Detta ändringsförslag strider mot institutionernas initiativrätt.
Dessutom är det ogenomförbart, eftersom det inte är möjligt att förutse resultaten av åtgärder som ännu inte har föreslagits och som i detta fall skulle undergräva medborgarnas rätt till ren luft.
Jag måste nog sluta här.
