# ID: svediakorp-gov471713
# author: Michael Gahler, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-07
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 351
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
En sak som har varit återkommande i parlamentet under alla mina år som ledamot har varit debatterna om Zimbabwe och dess allt sämre sociala, ekonomiska och politiska villkor.
Vädjanden till Mugabe har inte visat sig mer effektiva än att uppmana hans lands grannländer – särskilt Sydafrika – att åta sig att göra mer åt situationen, och de åtgärder som vi i EU har vidtagit har inte haft särskilt stor effekt på de personer som de var avsedda att påverka.
Hur ser situationen ut?
Enligt bedömningar har omkring två miljoner människor flytt till grannländerna, och de flesta lever olagligt i dem.
Bara den så kallade ” Operation Restore Order ” har bidragit till att göra 700 000 människor hemlösa, fyra miljoner människor har inte tillräckligt att äta, arbetslösheten ligger på 70 procent och inflationen är högst i världen.
En effekt av den framtvingade omflyttningen är att kampen mot aids blir svårare, och varje vecka dör 3 200 människor i sjukdomen.
Det finns nu lika mycket lagstiftning om kontroll och förtryck av folket som det fanns före självständigheten.
Vad kan vi göra?
Vi kan se till att de internationella organ som verkar på plats på FN: s vägnar ger bistånd direkt till människorna när det är möjligt, vi kan se till att Röda korset kan fortsätta sitt arbete med minsta möjliga ingripande.
Det jag vill – och jag säger detta särskilt till kommissionen – är att vi också ska ge bistånd under budgetrubriken för det europeiska initiativet för demokrati och mänskliga rättigheter, till det civila samhället i Zimbabwe, till de många modiga människorna där, oavsett om det sker i fackförbunden, människorättsorganisationerna, kyrkorna eller i de oberoende massmedierna.
Låt oss fråga kineserna vem i Zimbabwe de vill göra affärer med på lång sikt – regeringen eller folket?
Låt oss utnyttja varje tillfälle att säga till våra sydafrikanska dialogpartner att de genom sin passivitet varken underlättar för sig själva eller gör Zimbabwes folk någon tjänst.
