# ID: svediakorp-gov471697
# author: Erik Meijer (GUE/NGL ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-07
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 317
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Herr talman!
Under cirka 60 år av isolering har Nordkorea utvecklat en regeringsmodell och en livsstil som är olik i princip alla andra som finns på jorden.
Det är också uppenbart att man tänker mer på raketteknik och atombomber än på att producera tillräckligt mycket mat.
De människor som tycker att livsvillkoren är outhärdliga befinner sig i en fälla, för gränsen mot Sydkorea är fortfarande permanent stängd.
Landets grannland Kina erbjuder inte heller någon lösning, eftersom det skickar tillbaka alla flyktingar, tveklöst till hårda bestraffningar för deras avvikande – om dem som skickas tillbaka hörs inget mer.
Det är därför som ett alternativ måste skapas för dem som vill fly.
För närvarande hamnar de i fattiga länder som Vietnam eller Kambodja, men även i allt högre grad i Thailand, som är mer välmående och bör kunna ta emot ett mindre antal människor tillfälligt på ett bekvämt sätt.
Trots att deras flyktingstatus erkänns av Förenta nationernas flyktingorganisation betraktar den thailändska regeringen dem tyvärr främst som personer som har korsat den thailändska gränsen olagligt, med följden att de efter det elände som de redan har utstått får ett 30 dagar långt fängelsestraff plus böter som är mycket höga i förhållande till deras omständigheter.
Det Thailand i stället måste göra är att ta hand om dem på ett bra sätt och ge dem som vill ha det fri lejd till Sydkorea eller något annat land som är villigt att ta emot dem.
Vi hoppas att Thailand kommer att tillämpa de standarder som har varit allmän praxis i Europa – det måste erkännas att de inte tillämpas konsekvent för närvarande, men de är ändå norm.
Om Thailand vill vara en demokrati – och det måste erkännas att detta inte alltid är så lätt – är det så landet bör behandla dessa flyktingar.
