# ID: svediakorp-gov471673
# author: Bruno Gollnisch (NI ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-07
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 209
# sentences: 7
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Ett ganska motsägelsefullt synsätt kan iakttas i dag i parlamentet.
Å ena sidan har vi ett betänkande av Diana Wallis, i vilket det föreslås att vi ansluter oss till Haagkonferensen för att förena lagvalsreglerna, och det förefaller mig vara ett utmärkt synsätt.
Å andra sidan har vi en tendens att vilja förena den materiella regeln i europeisk avtalsrätt.
Jag anser att det första synsättet är det riktiga, medan det andra är betydligt mer diskutabelt.
När det gäller europeisk avtalsrätt förefaller det mig som att det helt enkelt bör fastställas exempelvis att den tillämpliga lagen ska vara den som parterna väljer och, om de inte har valt en tillämplig lag, att den tillämpliga lagen ska vara den som gäller på den plats där avtalet ingicks och, slutligen, om avtalet ingicks mellan parter som befann sig på olika platser, att den lag som är tillämplig på avtalet ska vara den som gäller på den plats där avtalet görs gällande.
Ordalydelsen i denna mycket enkla regel behöver bara uppfylla det rättmätiga behovet av rättssäkerhet utan att på ett relativt godtyckligt och auktoritativt sätt behöva förena den nationella rätten i var och en av medlemsstaterna.
