# ID: svediakorp-gov471602
# author: Zdzisław Zbigniew Podkański, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-07
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 266
# sentences: 9
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Nikolaos Sifunakis betänkande är mycket betydelsefullt eftersom det riktar uppmärksamheten mot behovet av att ta itu med grunden för den nationella kulturen, dvs. med den traditionella kultur som fortfarande är levande, särskilt i landsbygds- och ösamhällen.
Hittills har Europeiska unionens insatser, inklusive Europaparlamentets och Europeiska kommissionens insatser, främst riktats mot att upprätta en allmän europeisk kultur – en kultur för alla.
Ännu har ingen lyckats tillämpa den doktrinen, och ingen kommer att göra det, därför att kulturer uppstår genom de samlade värderingar som människor utvecklar när de kommer samman och formar nationella grupper.
Kulturen förenar en nation men tjänar också till att särskilja den från andra nationer genom dess skönhet, rikedom, kulturella egenart och traditioner som förenar ett folk och som ofta kallas dess arv.
Vi i Europeiska unionen måste därför främja språklig mångfald, eftersom språk är grunden för kulturen, och också folklig kultur, som är grunden för den nationella kulturen.
Dessutom måste vi skydda kulturella monument och andliga värden som håller på att försvinna, däribland folkliga traditioner, hantverk och yrken som håller på att dö ut medan civilisationen och tekniken går framåt och massproduktionen tar över.
Bevarande av rikedomen i individuella kulturer tillsammans med skönheten i landskapet och människors fysiska miljö ger tillfälle för människor att utvecklas intellektuellt och bli mer medvetna om världen runtomkring oss.
Det är en möjlighet till förståelse, ömsesidig respekt och naturlig integrering genom värderingar snarare än genom den dominerande ekonomiska och kulturella maktens slagkraft.
