# ID: svediakorp-gov471600
# author: Christa Prets, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-07
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 389
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, herr kommissionsledamot!
Att underhållet och skyddet av Europas kulturarv är av stor betydelse och också utgör en viktig uppgift råder inga tvivel om, och det är inte oviktigt att det finns olika avtal, t.ex.
Unescos och Europarådets avtal, där insatserna dokumenteras och där den positiva utveckling som åstadkommits belyses.
Även om så är fallet måste man, när man diskuterar skyddet av vårt kulturarv, som i första hand koncentreras på att bevara de kulturella landvinningar som gjorts tidigare, ha i åtanke att kulturen är en dynamisk och mångskiftande process.
Kulturpolitiken måste ägna sig åt underhåll och bevarande av vårt kulturarv, men också ta ansvar för att skapa kulturella nätverk för samtida kultur och konstnärliga trender som tjänar som en grund för framtidens kulturarv.
Det är mycket viktigt att utveckla människors medvetenhet om det egna landets och Europas kulturskatter, och ett europeiskt kulturarvsår kommer definitivt att kunna framhäva ett antal av dessa skatter och göra människor mer medvetna om deras betydelse.
De resurser som Europeiska unionen ställer till förfogande – i form av strukturfonden, Urban, Leader, Interreg osv. – kan och bör utnyttjas mer för kulturarvet, men ansvaret för det ligger hos medlemsstaterna, och dessa måste bli medvetna om att investeringar i kulturarvet kan ha gynnsamma effekter på livskvaliteten i regionerna och, naturligtvis, på turismen.
Det är med dessa intressen i åtanke som vi måste ta itu med uppgiften.
Det jag inte står bakom är att vi i så stor omfattning utnyttjar budgeten för Kultur 2000, eller dess efterföljare Kultur 2007, för 400 miljoner euro fördelat på 27 länder och en period om sju år ger inte tillräckligt utrymme för både samtida konst och strukturinvesteringar.
I stället borde vi använda de resurserna för att höja medvetandet genom seminarier och utdelning av forskningskontrakt, genom att klargöra i vilken omfattning erfarenhet och information utbyts och hur läget är i andra länder liksom genom planering av projekt om skydd för regioner.
Det är vad detta program kan – och bör – göra.
Vi måste se vårt kulturarv som en odelbar helhet, och det kan vi göra, men i framtiden måste detta gå hand i hand med samtiden.
