# ID: svediakorp-gov471599
# author: Vasco Graça Moura, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-07
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 461
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar!
Om vi ska förstå vikten av kulturarvet i EU: s landsbygdsområden och öregioner, måste vi gå längre än till de renodlade principuttalanden som politiker ofta är pigga på, och snabbt anta en hel rad åtgärder som syftar till att skydda, restaurera och främja kulturarvet.
Förutom de kulturella intressen som står på spel måste det betonas att det finns mänskligt, socialt och ekonomiskt intresse av att ta dessa idéer på allvar.
I Sifunakibetänkandet gör man rätt i att föreslå en rad politiska prioriteringar för att uppnå dessa mål.
Till exempel en systematisk genomgång och undersökning av detta arv och erkännande av dess mångfald och mångsidighet, skapande av en rättslig ram för att garantera skyddet av det, införlivande av incitament för att bevara traditionella byggnader, ekonomiskt stöd, fortsättning på traditionella aktiviteter som till exempel jordbruk och konsthantverk, bibehållande av traditionella yrken och lokala kunskaper, restaurering av naturliga livsmiljöer och arkitektur, utbildning av hantverkare, införande av nya metoder och tekniker, främjande av initiativ som en del av ramen för gemenskapens program som syftar till att skapa en förteckning av EU: s kulturarv, och slutligen främjande av de konkreta och icke-konkreta beståndsdelar som utgör detta arv.
Detta dokument är en mycket bred väv, och täcker många fler punkter än dem som jag har nämnt.
Att försvara arvet i landsbygdsområden och öregioner på detta vis är också ett sätt att vända trenden när många av de aktuella platserna överges, och skapa fokus för att dra dit arbetstillfällen och skapa välstånd och hållbar utveckling.
Myndigheterna i mitt land har betonat att politiken som rör kulturarvet på landsbygden bör grunda sig på tre huvudsakliga områden: hållbar balans mellan befolkningen och omgivningen, integrerade åtgärder, vilket betyder äkta samarbete mellan de olika myndighetsnivåerna och den lokala befolkningen, och en fortlöpande dialog med lokalbefolkningen, intresserade parter som verkligen känner till sina egna behov.
Vissa av de nämnda punkterna har redan föreslagits av kommissionen för åren 2007 – 2013, och förhoppningen är att en välbalanserad politik för kulturarvet i landsbygdsområden och öregioner kan bidra till att vända de nuvarande negativa trenderna.
I Krakowstadgan från 2000 stöds principer som helt kan användas på detta område, vilka grundar sig på vitt skilda värderingar och intressen när det gäller arv.
Till exempel företräder historiska städer och historisk bebyggelse, i sitt sammanhang, en vital del av vårt allmänna arv, och bör betraktas som en helhet, med de strukturer, utrymmen och mänskliga faktorer som normalt är närvarande i processen med att fortsätta evolutionen och förändringen.
