# ID: svediakorp-gov471580
# author: Giusto Catania, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-07
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 345
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, mina damer och herrar!
Samtalen börjar i morgon och det helt paradoxala är att vi inte ens känner till vad de grundar sig på.
Europaparlamentet utesluts från dessa diskussioner om ett problem som omfattar alla EU: s medborgare.
Det är den första paradoxen i ärendet.
Min grupp ställer sig bakom det som Sophia in ’ t Veld föreslår, särskilt behovet av en övergång till ett ” push ” -system för ett avtal på kort sikt, och behovet av att i ett avtal på medellång sikt undvika en direkt överföring av uppgifter till de rättsliga myndigheterna.
Jag förstår behovet av att utgå från det avtal som EG-domstolen avvisade, delvis därför att Förenta staterna kräver ännu mer av EU.
Men vi måste överväga det absurda i vissa av de förslag som finns i det avtal som EG-domstolen avvisade.
Jag tänker på de 34 typer av uppgifter som måste överlämnas till Förenta staterna, när vi mycket väl vet att de flesta av dessa uppgifter är meningslösa.
De amerikanska myndigheterna säger själva att de bara har använt sju eller åtta av dem.
Vi bör också överväga behovet av att etablera ett verkligt, rättsligt bindande skydd för passageraruppgifter, eftersom det är institutionernas skyldighet att skydda EU-medborgarnas personuppgifter.
Att systematiskt kontrollera människor med hänvisning till kampen mot terrorismen är en auktoritär snedvridning av rättsstatsprincipen, och genom att göra detta så bidrar vi till att åstadkomma exakt det som terroristerna vill.
Att systematiskt kontrollera människor är ett resultat av samma auktoritära attityd som präglar CIA: s hemliga fängelser, vilka president Bush slutligen beslutade sig för att tillkännage för världen i går, i stället för att fortsätta att dölja bevisen.
Låt oss hoppas att länderna inom EU också slutar att försöka överträffa Förenta staterna.
Vi måste undvika att ha samma inställning i frågan och vara mer extrema än Förenta staterna när det gäller att kontrollera människor med hänvisning till denna låtsaskamp mot terrorismen.
