# ID: svediakorp-gov471579
# author: Cem Özdemir, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-07
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 330
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman herr kommissionsledamot, mina damer och herrar!
Jag förmodar att en stor majoritet av oss här i kammaren inte motsätter sig att man stärker säkerheten där det är nödvändigt, och inte heller är en fientligt inställda till Förenta staterna eller till ett rimligt samarbete med amerikanerna på de områden där vi tidigare har samarbetat och behöver göra det också i framtiden.
Angreppen på större städer inom EU lär oss – som de gjort tidigare – att EU och Förenta staterna måste samarbeta, inte minst när det gäller säkerhetsfrågor, men – och jag är säker på att detta är den grundläggande kritik som de flesta i parlamentet skulle uttrycka – det som krävs av avtalet om att utlämna passageraruppgifter som en del av kampen mot terrorismen är att det ska vara rationellt och sammanhängande.
Det som har framlagts här i kammaren kan förvisso inte beskrivas på detta vis.
Ledamöter från olika grupper har redan tagit upp de grundläggande problemen med avtalet, för det första hur uppgifterna ska användas, och för det andra den rättsliga grunden för att överlämna uppgifterna.
Min grupp är inte ensam om att ha principiella tvivel om båda dessa problem.
Uppgifterna bör användas enbart i syfte att bekämpa terrorismen, och inte i några andra syften.
Som en slutbedömning är det mycket problematiskt rättsligt sett att EU: s medborgare inte skulle vara jämställda med Förenta staternas medborgare.
Det är inte godtagbart att våra medborgare skulle ha färre rättigheter än amerikanska medborgare.
Det som krävs är ett opartiskt och konsekvent avtal som garanterar att uppgifterna skyddas och medvetet begränsar användningen av dem till bekämpningen av terror och terrorism.
Politiska mål får inte vara överordnade de grundläggande rättigheterna.
Stödet för de rättigheter som alla medborgare i EU åtnjuter är något vi inte kan avhända oss, och det är med stor oro som vi ser att de långsamt undergrävs.
