# ID: svediakorp-gov471563
# author: Joe Borg (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 583
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


, Herr talman!
Först av allt skulle jag vilja tacka föredraganden, Carmen Fraga Estévez, och alla andra som har talat i kväll.
Fastän kommissionen och parlamentet inte är överens vill de båda gå mot att anta beslut grundade på bedömning av tullar och breda samråd.
Jag skulle vilja påpeka för förre talaren, James Nicholson, att debatten i kväll helt återspeglar kommissionens vilja att involvera parlamentet innan man börjar lagstifta om vad som behöver göras när det gäller miljömärkning.
Det är tydligt att parlamentets deltagande i lagstiftningsfasen kommer att ha högsta prioritet innan man slutför hela den process som gäller miljömärkningsprogrammet.
Låt mig hänvisa till några specifika punkter som togs upp under debatten.
De flesta av de föreliggande planerna är faktiskt relativt konsekventa och de är inte missvisande.
Det alternativ som kommissionen föredrar för att införa minimikriterier för miljömärkningsprogram kommer dock att skapa ordning i systemet där detta är nödvändigt och öka konsumenternas förtroende.
Vi kommer också att se till att produkterna håller högre kvalitet och skapa öppenhet och spårbarhet för produkterna på marknaden.
När det gäller den fråga som flera olika talare tagit upp om att man föredrar ett gemensamt miljömärkningsprogram, är det än så länge för tidigt att fatta ett definitivt och slutgiltigt beslut.
Kommissionen har dock klarlagt vilket alternativ den föredrar och jag bör understryka att Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, rådgivande kommittén för fiske och jordbruk samt de flesta av fiskenäringens och intressenternas företrädare stöder detta alternativ.
Men trots att det verkar växa fram en preferens för alternativ 3 – det alternativ som kommissionen föredrar – vilket innebär att man reser minimikrav, har ingen enighet ännu nåtts mellan medlemsstaterna på rådsnivå.
Detta är anledningen till att jag understryker att det ännu är för tidigt att inta en fast och slutlig hållning om hur man ska gå vidare.
Den här debatten har i alla fall klart bidragit till att informera oss bättre om parlamentets hållning och om de olika medlemsstaternas hållning.
I frågan om att utnyttja fiskeresurserna på ett hållbart sätt vill jag hänvisa till kommissionens meddelande, där det understryks att målet för politiken om miljömärkning för fisk och fiskeriprodukter grundar sig på idén om hållbart fiske.
Meddelandet klargör att miljömärkningsprogram, om de grundas på klart definierade kriterier och lämpliga mätmetoder, kan bidra till att både övervaka de framsteg som görs när det gäller fiskets hållbarhet och att höja allmänhetens medvetenhet i hållbarhetsfrågor.
Vidare refereras till hållbart utnyttjande med hänvisning till artikel 3 e i rådets förordning (EG) nr 2371 / 2002.
När det gäller övriga punkter som tagits upp håller jag med om vikten av oberoende certifiering och ackreditering.
Garantier inom detta område tillhandahålls genom ISO-standarder och ISO-förfaranden.
Emellertid har kommissionen ingen direkt behörighet att genomdriva dessa normer.
Jag instämmer också i det som sagts om att miljömärkningen behöver vara klar och lättbegriplig så att den lätt kan förstås av konsumenterna.
Vidare erbjuder miljömärkningen en möjlighet att hjälpa till att bekämpa olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU) och att främja dokumentation när det gäller hållbara fiskemetoder.
Genom alla genomförda åtgärder kommer vi att höja medvetenheten bland allmänheten.
När grunden läggs för miljömärkningsprogram kommer hänsyn att tas till FAO-kriterier.
Programmen får inte vara besvärliga för små och medelstora företag, eller så komplexa att de inte kan genomföras effektivt av intressenterna.
