# ID: svediakorp-gov471553
# author: Pedro Guerreiro, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 338
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Även jag vill tacka Carmen Fraga Estévez för betänkandet.
Den första fråga som väcks i betänkandet är om det verkligen finns ett behov av miljömärkning av fiskeriprodukter och om detta verkligen bidrar till att ge produkten ett mervärde och därmed gynnar konsumenten.
Enligt förordning (EG) nr 2371 / 2002 ska som föredraganden påpekar all fiskeriverksamhet inom EU per definition vara hållbar eftersom den ska uppfylla gemenskapsstandarder.
Därav följer att alla fiskeriprodukter som fångats enligt dessa standarder kommer att få miljömärkning.
Emellertid kan miljömärkning av fiskeriprodukter som fångats enligt andra kriterier än de som fastställts i den befintliga lagstiftningen om fiskefångster leda till diskriminering av producenter.
Därför anser vi att miljömärkning skulle vara ett steg i rätt riktning.
Miljömärkning görs också av produkter från jordbruk och vattenbruk samt beredda livsmedel, vilket gör det möjligt att på ett bra sätt hantera frågor om miljö och livsmedelssäkerhet.
Miljömärkning skulle också fungera när det gäller alla importprodukter som skulle behöva uppfylla kraven i gemenskapens regelverk för fiskeriprodukter.
Ytterligare en fråga är om en märkning av det här slaget på gemenskapsnivå skulle vara fördelaktigare än de olika befintliga märkningarna på marknaden, som tidigare talare har lyft fram, då dessa märkningar kan vara vilseledande för konsumenterna och ofta helt enkelt är resultatet av en marknadsföringsstrategi från företagens sida utan någon offentlig certifiering.
I detta avseende anser vi att en märkning på gemenskapsnivå skulle vara komplex, byråkratisk och alltför begränsad för organisationerna i fiskerisektorn och för medlemsstaterna.
Vad som krävs är att en ram för en offentlig certifiering upprättas där myndigheterna i medlemsstaterna direkt deltar.
Detta är rätt väg för att definiera regler på detta område där det finns ett rättsligt tomrum.
När det gäller frågan om det mervärde som denna form av märkning kan ge anser vi att det finns ett behov av att se till att det fördelas i värdekedjan så att producenternas ansträngningar och investeringar kan belönas utan att konsumenterna straffas.
