# ID: svediakorp-gov471548
# author: Frédérique Ries (ALDE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 375
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr kommissionsledamot!
Jag vill börja med att gratulera föredragande Carmen Fraga Estévez till kvaliteten på det mycket nyanserade betänkandet som med framgång återspeglar komplexiteten i frågan.
Det övergripande målet är att uppmuntra sektorn att använda fiskemetoder som ligger mer i linje med målen för en hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling.
Det går faktiskt inte att förneka faktum.
Överutnyttjandet av fiskeriresurserna drabbar 25 procent av arterna och i ett flertal fall på ett särskilt oroväckande sätt.
Bara i torskens fall är beståndet nere på en tredjedel av den minimivolym som rekommenderas av vetenskapliga experter för att arten inte ska dö ut.
Det är mot bakgrund av detta som utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet har betonat sina prioriteringar i sitt yttrande.
Vi har våra tvivel när det gäller det alternativ som kommissionen förespråkar i debatten, nämligen att fastställa minimikrav, som kommissionsledamoten hänvisade till, för dessa miljömärkningsprogram.
Avsikten med vårt eget val är mer ambitiös.
Vi vill ha en enda centraliserad märkning i enlighet med grundläggande kriterier.
Därigenom blir det insyn i systemet, det blir frivilligt, tillgängligt och trovärdigt, något som betonas av föredraganden.
Det måste erkännas att framgången för detta initiativ är beroende av ett fungerande samråd med aktörerna i sektorn.
I slutändan är det emellertid huvudsakligen beroende av konsumentens val.
I det avseendet är det lärorikt att liksom jag har gjort besöka fiskdisken i snabbköpet och läsa formuleringarna om ” skydda havet ”, ” stöd ett hållbart fiske ”, ” fiska miljövänligt ” och så vidare.
Det finns en uppsjö av förvirrande budskap.
Med denna mångfald av märkningar riskerar vi att skjuta över målet.
Konsumenterna kommer varken att känna sig delaktiga eller uppmuntrade att göra de mer upplysta val som vi skulle önska att de gjorde, och därmed lyckas vi inte nå vårt mål som är att skapa en god cirkel.
Därför ställer jag mig bakom Carmen Fraga Estévez slutsatser och hoppas att kommissionen i slutändan på allvar kommer att granska och analysera de föreslagna alternativen och att kommissionen kommer att beakta våra rekommendationer inför de kommande faserna av denna process.
