# ID: svediakorp-gov471537
# author: Thomas Mann (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 328
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
I det första förslaget till betänkande om förbindelserna mellan EU och Kina nämns inte ens namnet Tibet.
Jag är mycket tacksam att utskottet för utrikesfrågor har stött de ändringsförslag som jag och mina kolleger i den tvärpolitiska gruppen för Tibet har lagt fram.
I betänkandet beskrivs grunderna och den framtida inriktningen för våra förbindelser med Kina och det sänder ut viktiga signaler.
De mänskliga rättigheterna är ingen liten fråga utan utgångspunkten för vår politiska verksamhet.
De är på intet sätt ett uttryck för så kallat typiskt västerländskt tänkande.
Detta handlar inte om tomma ord som låter bra men inte är bindande utan det rör sig om praktisk respekt för grundläggande rättigheter.
I punkt 37 har Bastiaan Belder funnit en lämplig kompromiss och inkluderat mina ändringsförslag.
Vi fördömer de allvarliga brott som begås mot de mänskliga rättigheterna i Tibet, undertryckandet av religionsfriheten, de godtyckliga arresteringarna och tortyren.
Vi förkastar den så kallade ” patriotiska utbildningskampanjen ”, där munkar och nunnor tvingas uttala sig och fördöma Dalai Lama som en ” farlig separatist ” och förklara Tibet som en del av Kina.
Vi uppmanar Kina att garantera möjligheten att obehindrat besöka den bortrövade Panchen Lama, den näst högsta andliga auktoriteten efter Dalai Lama.
Vi stöder uttryckligen förhandlingarna mellan de kinesiska myndigheterna och hans helighet Dalai Lamas representanter, även när det gäller reell självständighet för Tibet.
I punkt 82 kräver vi dödsstraffets avskaffande och ökat skydd för minoriteter.
Jag hoppas att parlamentet godkänner båda dessa ändringsförslag i morgon.
De är så viktiga för ett folk som har berövats sin identitet i det tysta.
Jag minns Dalai Lamas besök i Bryssel den 31 maj.
Han träffade parlamentsledamöter, flera kommissionsledamöter och rådets tjänstgörande ordförande Wolfgang Schüssel.
Vi hoppas att ett ökat antal personer i auktoritär ställning i Kina ska lyckas frigöra sig från sin ideologiska barlast.
