# ID: svediakorp-gov471507
# author: Karsten Friedrich Hoppenstedt (PPE-DE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 481
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, fru kommissionsledamot, mina damer och herrar!
Vad skulle hända om vi inte hade kunnat diskutera Kinafrågan idag?
Som tidigare nämnts äger det kommande toppmötet mellan EU och Kina rum den 9 september, med premiärministern, utrikesministrar samt ministrar för reform, planering och handel.
Den 12 september kommer ett ekonomiskt forum, även det i Helsingfors, att äga rum på hög nivå mellan Kina och EU.
Utifrån ett världsekonomiskt perspektiv närmar sig även andra viktiga datum, nämligen en ny röstfördelning i Internationella valutafonden till Kinas fördel och möjligen till Europas nackdel, och i slutet av september kommer nya grupperingar och allianser att behöva bildas i Doharundan i Australien.
Som föredragande av yttrandet i frågan i utskottet för ekonomi och valutafrågor kommer jag att koncentrera mig på ekonomi- och penningpolitiska perspektiv.
År 2005 uppgick Kinas handelsöverskott till 102 miljarder US-dollar.
Det kommer att vara ännu större 2006 och i slutet av 2006 kommer Kinas valutareserver att uppgå till över 1 000 miljarder US-dollar.
Från många håll ställs krav på snabba förändringar av valutakursen och Kina är berett att lyssna på dessa krav på medellång sikt.
När det gäller den nära förbindelsen mellan finansmarknaderna anser jag dock att jag har pläderat för en försiktig förändring, eftersom radikala och snabba åtgärder skulle kunna leda till oöverskådliga konsekvenser för finansmarknaderna.
Internationella valutafonden måste bevaka utvecklingen och om nödvändigt vidta lämpliga åtgärder.
Vid Internationella valutafondens kommande årsmöte kommer Kina att få större makt i fonden och Förenta staterna stöder den här utvecklingen.
Man kan fråga sig varför USA, med sitt enorma budgetunderskott, är så angeläget om att stödja Kina.
Som tidigare konstaterats är det kanske för att Kina, med sin valutapolitik och sina stora valutareserver, nu har en del att säga till om i frågor som påverkar US-dollarn.
Hur ser man på detta i Europeiska unionens medlemsstater och vad säger tjänstemännen i Ekofinrådet om det?
Europeiska unionen är Kinas viktigaste handelspartner.
Kina är Europeiska unionens näst viktigaste handelspartner.
Vi bör därför respektera Kina för hur de delvis har uppfyllt, och försöker uppfylla, de åtaganden som de gjorde när de anslöt sig till Världshandelsorganisationen, även om det fortfarande finns avsevärt utrymme för förbättringar inom upphovsrättsskyddet och framförallt inom kreditfrågor.
En ytterligare öppning av bank- och försäkringsmarknaderna och utvecklingen när det gäller att ta fram gemensamma standarder är tydliga framsteg.
Förhoppningen är att förhandlingarna i Australien i slutet av september kommer att blåsa nytt liv i Doharundan.
Även här skulle USA vilja se ett ökat kinesiskt inflytande.
Vilka personer kommer Europeiska unionen att välja för att följa processen, för att ge Kina känslan av att Europa kan samarbeta med Kina när det gäller att ta fram gemensamma strategier?
