# ID: svediakorp-gov471399
# author: Jamila Madeira (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 343
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman! 2005 var det tioårsjubileum för Barcelonaprocessen.
En relativt utdragen process, inriktad på att upprätta sunda band med regionerna på andra sidan Medelhavet.
Tidigare i denna kammare gav jag er en optimistisk översikt av ambitionerna, hela processen och det förtroende som byggts upp fram till den punkten.
Ändå var det i min egenskap av ledamot i Europaparlamentet, försvarare av EU och trofast förespråkare av internationell rätt extremt svårt att utan oro observera det sätt på vilket majoriteten av EU: s institutioner övervakade händelserna som ägde rum i somras.
Fram till i juni var Libanon en av de mest lovande demokratierna runt Medelhavet, såväl politiskt som ekonomiskt, och hade möjlighet att fortsätta den utvecklingen.
Landet var också en av de största mottagarna av återuppbyggnads- och utvecklingsstöd från EU.
Idag måste dock Libanon börja om från början, allt måste göras om och byggas upp på nytt – åtminstone i den mån euro och betong kan göra om och återuppbygga.
Fanns det ingenting vi kunde ha gjort tidigare?
När vi såg konflikten mellan Israel och Palestina utveckla sig, skulle vi då inte ha agerat omgående?
Borde vi inte ha ingripit när vi såg hur de olika internationella observatörerna under det palestinska valet fick sin auktorisation indragen, hur deras diplomatiska och parlamentariska immunitet upprepade gånger kränktes och hur legitimt valda parlamentsledamöter och ministrar häktades?
Är det faktiskt inte så att vår relativa likgiltighet vid tidpunkten i fråga och vår otillräckliga reaktion bar en del av ansvaret för hela situationen?
Jag är säker på att EU inte gjorde allt för att förhindra denna situation eller vidtog de nödvändiga åtgärderna för att omvandla orden till verklig handling.
Vi får inte göra samma misstag igen, och efter dagens debatt står detta helt klart för samtliga talare.
EU: s roll i denna process är central och visar ännu en gång att EU: s politiska styrka är avgörande för världens stabilitet och balans.
