# ID: svediakorp-gov471281
# author: Justas Vincas Paleckis (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: LT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 308
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Jag vill tacka Toomas Hendrik Ilves för hans grundliga och detaljerade betänkande.
Albaniens väg mot EU är förmodligen den krokigaste av alla länders på kontinenten.
1900-talet var inte snällt mot landet, som var kört helt i botten när det gäller många ekonomiska och sociala indikatorer också före andra världskriget.
Senare myntades begreppet ” albanisering ” som en synonym till den isolationistiska politik som den dåvarande regimen bedrev och som också var förknippad med underutveckling.
Ärren efter Albaniens isolering från världen är fortfarande mycket större än för någon annan postkommunistisk stat.
I dag lockas Albanien, precis som andra länder på västra Balkan, av EU: s dragningskraft.
Denna lockelse påskyndar reformer, förstärker demokratin och de mänskliga rättigheterna och förbättrar därigenom medborgarnas liv.
Under mitt besök i Albanien noterade jag emellertid den sprakande spänningen mellan majoriteten och oppositionen, som inte är inriktade på konkurrens utan snarare på att förgöra varandra.
De lovar lätt bort halva statsbudgeten för att bekämpa korruption och brottslighet, men inga specifika resultat har ännu visat sig.
Ett regionalt samarbete för att komma bort ifrån det förflutnas spöken bör vara det område där Albanien visar att dess utrikespolitik är flexibel och har en europeisk karaktär.
Det avgörande skedet i förhandlingarna om Kosovos status kommer att bli ett lackmustest som avslöjar om Tirana har en konstruktiv ståndpunkt eller raka motsatsen.
Jag tvivlar inte på att detta också kommer att avgöra om Albanien är moget för ett medlemskap i EU, vilket hur som helst fortfarande ligger långt fram i tiden.
Genom att förverkliga stabiliserings- och associeringsavtalet och dela erfarenheterna från de stater som med framgång har närmat sig och gått med i EU bör Albanien få hjälp att komma fram till en avgörande punkt på vägen mot Europa.
