# ID: svediakorp-gov471266
# author: Toomas Hendrik Ilves (PSE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 698
# sentences: 37
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Fru talman!
Albanien är det europeiska land som har haft den svåraste övergången från kommunistisk diktatur till liberal demokrati.
Landet tyngdes av stalinismen till långt in på 1980-talet.
Det är därför viktigt att alla inser att Albanien har stått inför ännu större utmaningar än andra postkommunistiska länder som till exempel mitt hemland, där den stalinistiska diktaturens värsta övergrepp upphörde på 1950-talet.
Albanien har gjort enorma framsteg, vilket bevisas av undertecknandet av stabiliserings- och associeringsavtalet.
Samtidigt bör inte Albanien vila på sina lagrar.
För att bli en del av Europa måste det göra mer än så.
Stabiliserings- och associeringsavtalet är en hållplats, inte en slutdestination.
Jag skulle vilja sammanfatta mitt betänkande på följande sätt.
För det första ger stabiliserings- och associeringsavtalet och interimsavtalet Albanien en unik möjlighet att utvecklas till en konkurrenskraftig marknadsekonomi, en nödvändig förutsättning för att gå med i EU.
För det andra kräver verklig ekonomisk utveckling en stabil och öppen rättsmiljö.
Detta innebär professionella och oberoende domstolar, en effektiv och politiskt objektiv kamp mot korruption och en kompetent, välfungerande offentlig administration.
För det tredje är det inte tillräckligt med en sund rättslig ram för ett land i förändring.
Bra lagböcker hjälper föga om lagarna sedan inte upprätthålls.
Framsteg måste ske i genomförandet av de antagna reformerna.
För det fjärde bör framstegen med att uppnå den standard som fastställts i stabiliserings- och associeringsavtalet, och därmed genomförandet av reformerna, övervakas av EU enligt konkreta riktlinjer.
Förutom dessa allmänna teman vill jag betona ett antal specifika punkter i betänkandet.
Även om betänkandet stöder EU: s syn på Albanien i överensstämmelse med slutsatserna från rådets möte i Thessaloniki, betonar man att Albanien måste sträva efter att förverkliga EU: s värderingar och standarder som ett mål i sig.
I betänkandet kräver man ett avtal om förenklade viseringsförfaranden med Albanien.
Idag har ett litet land med europeiskt perspektiv mindre förmånliga viseringsregler med EU än ett större land utan några framtidsutsikter om EU-medlemskap, till exempel Ryssland.
I betänkandet uppmanas EU och Albanien att utnyttja kunskapen och erfarenheten hos kandidatländerna från 2004.
Utmaningarna som Albanien står inför är inte unika.
Det finns ingen anledning att återuppfinna hjulet när man har gratis tillgång till expertisen hos reformens hjulmakare från åtta postkommunistiska EU-medlemsstater.
Av betänkandet framgår att man i en färsk rapport från Amnesty International kritiserar Albanien för kränkningar av de mänskliga rättigheterna i områden som tillgång till rättsligt försvar, problem med tortyr, brutalitet mot fångar och så vidare.
Dessa brister måste korrigeras.
I betänkandet står det att vallagstiftningen måste reformeras.
Detta innebär en pålitligare registrering av väljare och förändringar i systemet för att undvika förvrängningar i proportionalitetssystemet, som för närvarande kallas för ” Dushk-systemet ” i Albanien.
För förtroendet och demokratin kommer ärligt talat inte att överleva om väljarnas vilja inte respekteras.
Jag anser att detta är en av de viktigaste demokratiska frågor som landet kämpar med idag.
I betänkandet understryks behovet av att Albanien fortsätter med sin ansvarsfulla attityd gentemot grannländerna, särskilt gentemot Kosovo och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien.
Som vi vet finns det betydande albanska minoriteter i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, och Kosovo är så klart ett albanskt område.
Vi välkomnar den attityd som Albanien hittills uppvisat genom att inte blanda sig i dessa problem.
Jag har tagit emot sex ändringsförslag.
Jag kommer att infoga ändringsförslag 5 från André Brie och Erik Meijer om behovet att behandla frågan om slavhandeln med barn.
Ändringsförslagen 1 och 2 är bra i princip men kommer enligt föredraganden att vara mer tillämpliga när Albanien har gjort mycket större framsteg i hanteringen av sina grundläggande problem, bland andra korruption, rättsstatsprincipen och ekonomiska reformer.
Jag anser att ändringsförslag 3 om behandlingen av fångar redan tagits upp i betänkandet.
Avslutningsvis vill jag tacka alla som har bidragit till detta betänkande, i synnerhet Doris Pack som agerat som drivkraft bakom så mycket av parlamentets strategi för att få med Balkan i Europeiska unionen.
