# ID: svediakorp-gov471241
# author: Sarah Ludford (ALDE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-06
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 478
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag vill tacka föredraganden Joost Lagendijk för att så lägligt ha tagit upp denna mycket aktuella fråga.
Det stämmer att vi i juni lämnade Pristina med en ganska stor oro över Europeiska unionens kapacitet att ta sig an den framtida utökade rollen i Kosovo och att klara av den.
För om vi ser till ett annat territorium där det internationella samfundet tog på sig ett statsbildande och återuppbyggande ansvar, Afghanistan, kan man ana ett begynnande misslyckande.
Vi måste lära oss av erfarenheten att åtagandet behöver vara fullständigt, välplanerat och konsekvent och inte halvhjärtat och underfinansierat.
Kosovo som i framtiden i allt högre grad kommer att bli ett dyrt åtagande för Europeiska unionen skulle bli ännu dyrare med kaos, etniska konflikter och brottslighet.
Vi måste behandla Kosovo som den framtida EU-medlem det är.
Den andra lärdomen är så självklar att vi knappast behöver se till Afghanistan eller Irak, nämligen uttrycket ” det är ekonomin, dumbom! ”
Den viktigaste utmaningen i Kosovo är den enorma arbetslösheten.
Självklart måste status, konstitutionella frågor och den administrativa kapaciteten redas ut, och utmaningarna inom säkerhets- och polisarbetet är akuta.
Social och ekonomisk utveckling är dock den centrala lösningen för fred och samlevnad.
I detta sammanhang måste utbildning, jordbruksutveckling, förenklade viseringsförfaranden eller, under ideala förhållanden, liberalisering stå överst på agendan.
Det är viktigt att visa serberna och övriga minoriteter, inklusive kosovoalbaner, att de kommer att få det bättre i framtiden.
Här skulle jag vilja nämna en idé.
Det är inte min egen idé, utan jag har lånat den ifrån andra som har föreslagit att grunda ett internationellt universitet i Mitrovica enligt samma principer som för det sydösteuropeiska universitetet i Tetovo.
Detta är en utmärkt idé och jag hoppas att vi kan hitta en rik donator som kan föra projektet framåt i det som sannolikt kommer att bli stadens två kommunstyrelser.
Detta skulle kunna främja den ekonomiska utvecklingen i norra Kosovo.
Avslutningsvis vill jag mycket kort säga att det har funnits en del oro över så kallade extraordinära överlämnanden.
Europarådets förre kommissionär för de mänskliga rättigheterna, José María Gil-Robles, sa att han någon gång under 2002 eller 2003 hade sett fångar i Guantánamo-liknande orangefärgade overaller, synbarligen häktade av KFOR, men att han då inte hade haft möjlighet att gå vidare med saken.
Europarådets tortyrkommitté har faktiskt inte getts möjlighet att träffa fångarna i Kosovo.
Detta är oacceptabelt när ett territorium förvaltas av ett internationellt samfund som gör anspråk på att upprätthålla de mänskliga rättigheterna.
Jag hoppas att Europeiska unionen i framtiden kommer att se till att det inte råder några tvivel om att Kosovo respekterar internationell humanitär rätt och de mänskliga rättigheterna.
