# ID: svediakorp-gov471221
# author: Thomas Ulmer (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 479
# sentences: 28
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
Jag skulle vilja stämma upp i lovorden till John Bowis.
Än en gång har han visat att för honom är hälsovårdspolitik en passion snarare än en plikt.
Framgångsrik politik och framgångsrik psykoterapi har en sak gemensamt.
Båda kräver ett stort mått av öppenhet, ärlighet, tålamod och engagemang.
I dag diskuterar vi en intressant och vidsträckt fråga som till stor del har försummats inom Europeiska gemenskapen: psykisk hälsa.
WHO definierar hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande.
Det är också realistiskt att uppnå dessa tre mål i denna ordningsföljd.
När det gäller psykisk hälsa kan vi se en dramatisk ökning av antalet psykiskt sjuka i EU.
Det finns en rad olika symtom, orsaker, diagnoser och behandlingar både i termer av patogenitet och molekylärbiologi: depression, schizofreni, gränspsykos, bulimi, anorexi, fobier, neuroser och manier för att bara ta några exempel.
Jag tänker inte gå in på toxikologiska orsaker och miljöorsaker – det skulle fylla en egen mapp.
Jag skulle vilja visa hur EU kan bidra med förebyggande åtgärder, hur vi kan lindra bördan för dem med psykisk ohälsa, hur vi kan upptäcka de inledande sjukdomssymtomen i tid och på så sätt förhindra att sjukdomen bryter ut.
Jag tänkte dela med mig av lite statistik.
En av fyra kommer att bli sjuk, varje år begås det 58 000 självmord och tio gånger så många gör självmordsförsök.
Vi ser självmord som något svårt, demoniskt, omöjligt att fatta och känner oss skyldiga att förhindra det.
Att ha en psykisk störning innebär att man blir stigmatiserad, medan psykisk ohälsa ofta ger en känsla av underlägsenhet.
Europas historia är full av exempel på psykiatriska institutioner som missbrukats för politiska ändamål.
Vi kan uppmana våra nationella regeringar att göra mer än tidigare.
En sådan uppmaning innebär inte att vi bryter mot subsidiaritetsprincipen.
Den är ett uttryck för att vi vill visa hur man kan agera och hur ett paneuropeiskt synsätt kan stärka den mänskliga värdigheten och minska diskrimineringen.
Ett exempel är friska familjer där barn kan växa upp och lika möjligheter i hela unionen, både inom EU och i medlemsstaterna.
Vår strategi måste omfatta heltäckande behandling i närheten av var patienterna bor.
Behandlingen måste vara holistisk, dvs. måste omfatta både kropp, själ och social miljö.
Tvångsvård får bara komma i fråga som en sista utväg.
Missbruk av alkohol och såväl lagliga som olagliga droger måste kontrolleras och ingå i denna globala strategi.
Fokus här ska ligga på att förebygga.
Med detta betänkande inleder vi nu ett nytt kapitel.
Förhoppningsvis utvecklas det inom kort till en vitbok.
