# ID: svediakorp-gov471219
# author: Péter Olajos (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: HU
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 476
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Först och främst vill även jag tacka John Bowis för möjligheten att tala i denna mycket viktiga fråga.
Alla är rädda för sjukdomar, och de hemskaste sjukdomarna är onekligen de som hotar den psykiska hälsan.
Läkarvetenskapen och samhället har under en lång tid stått lika hjälplösa inför dessa problem och har reagerat genom att sopa frågan under mattan eller isolera offren.
Lyckligtvis vet vi i dag att barn med inlärningssvårigheter inte är dåliga ungar, att de som drabbas av depression inte bara kan förväntas skärpa sig, och att med lämplig vård kan också individer med psykiska funktionshinder utvecklas markant.
Samtidigt måste vi konstatera faktum att på samma sätt som skrivbordsarbete är dåligt för ryggen, eller användningen av kemikalier ökar mängden allergier, så gör stress, informationsöverflöd och bristen på stabila referenspunkter i vårt samhälle det svårare att bevara den psykiska hälsan.
De flesta människor strävar i dag medvetet efter att ha en frisk kropp, men skyddet av vår psykiska hälsa får betydligt mindre uppmärksamhet.
Av den anledningen välkomnar jag att kommissionen har tagit de första stegen på väg mot en gemenskapsstrategi för förbättrad psykisk hälsa.
Detta är särskilt viktigt för de nya medlemsstaterna, särskilt Ungern, eftersom den chock som följde med de plötsliga ekonomiska och sociala förändringarna har lett till problem som våra omoderna institutionella system, stora resursbrister och förlegade synsätt inte kan hantera på rätt sätt.
Därtill har vi problem som är typiska för regionen, till exempel hög självmordsfrekvens.
I mitt land, Ungern, dog över 45 av 100 000 människor för egen hand när självmordsfrekvensen var som högst för 20 år sedan.
Detta är siffror som chockade omvärlden.
Enligt Världshälsoorganisationens uppgifter var självmordsfrekvensen 2000 i världen 16 av 100 000, vilket är en uppgång under de senaste 50 åren.
För inte länge sedan hade vi vissa år färre döda i Europa på grund av trafikolyckor än på grund av självmord, vilket några av mina kolleger redan har nämnt.
Men vi får inte tro att detta bara gäller Europa.
Även i Förenta staterna ligger självmorden många gånger före mord som dödsorsak – 1997 registrerades till exempel en och en halv gång så många självmord som mord.
Den långa period då vår region varit eftersatt har inneburit att man i vårt land fortfarande anser att ett besök hos psykologen ska hållas hemligt.
Det är inte heller ovanligt att barn med missgynnad bakgrund betraktas som psykiskt funktionshindrade.
Många familjer får klara sig på egen hand utan effektiv hjälp utifrån när någon familjemedlem får allvarliga problem.
Denna situation måste förändras, och det är därför jag stöder alla de ändringsförslag som uttryckligen anger att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt psykiska hälsoproblem i de nya medlemsstaterna.
