# ID: svediakorp-gov471217
# author: Richard Seeber (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 451
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr kommissionsledamot!
I eftermiddags diskuterade vi ett rökfritt Europa.
Åtgärder från kommissionen och hela Europa för den psykiska hälsan är dock ännu viktigare.
I det sammanhanget är jag glad över att kommissionen tar upp frågan, och jag är också tacksam över att vår föredragande John Bowis tar upp den och lägger fram ett utmärkt betänkande.
Ett av de största problemen med psykisk hälsa är att ämnet är tabu i alla samhällen.
Vi borde fråga oss varför det är så.
Många skäl kan nämnas, men jag ska bara ta upp några av dem.
För det första är vi nog alla rädda att en dag hamna i en liknande situation – särskilt när vi tänker på ålderdomen framför oss.
För det andra är psyket och själen centrum för vår mänsklighet.
De definierar själva essensen av mänsklighet.
För det tredje går det inte att tillgripa vår kära mekaniska tolkning av vår miljö på det här området, eftersom det inte fungerar här.
Detta är ett fenomen som orsakar starkt lidande, inte bara för enskilda personer, utan för samhället som helhet.
Jag har valt ut några siffror som verkligen är förskräckande läsning.
Enligt en undersökning som gjorts av det tyska socialförsäkringsorganet ökade antalet psykiska problem på arbetsplatserna med 70 procent mellan 1997 och 2004.
Mot bakgrund av att sjukfrånvaron tenderade minska under samma period ökade frånvaron på grund av psykisk ohälsa med mer än två tredjedelar.
Psykisk stress står nu för tio procent av alla sjukdagar i Europas ekonomi.
Världshälsoorganisationen (WHO) uppger att 1990 var lunginflammation, diarrésjukdomar och spädbarnssjukdomar de tre största sjukdomarna globalt sett, men 2020 kommer de vanligaste sjukdomarna att vara ischemiska hjärtsjukdomar, depression, ångestneuroser och trafikolyckor.
Produktionsbortfallet uppgår till miljarder euro.
Undersökningar som gjorts för EU-15 – de gamla medlemsstaterna – visar att bortfallet ligger på 265 miljarder euro eller ungefär 3 – 4 procent av gemenskapens BNP.
EU som helhet är därför i sin fulla rätt att fråga sig vad vi tillsammans kan göra åt detta.
Vi måste förstås komma ihåg att medlemsstaterna är mycket misstänksamma gentemot EU: s befogenheter och ansvarsområden.
Jag anser ändå att mervärdet av åtgärder på EU-nivå är oerhört viktigt.
John Bowis beskrev detta mycket bra i sitt betänkande.
Vi får inte glömma modellen med bästa praxis eller de mer utförliga siffrorna, eller den stärkta forskningen och utvecklingen.
Vårt tänkande bör i huvudsak riktas mot målgrupper så att vi kan nå fram till en lösning och därmed förhindra att EU-maskineriet stannar upp och proppen går ur.
