# ID: svediakorp-gov471215
# author: Christa Klaß (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 438
# sentences: 29
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar!
Vår största tillgång är onekligen vår hälsa – både den fysiska och mentala.
Alltför ofta har hälsopolitiken förr och nu endast varit inriktad på olika aspekter av fysisk hälsa.
Den är påtaglig, ofta till och med synlig, och många gånger lättare att behandla.
Det är också mycket kostnadsintensivt att bara vidmakthålla fysisk hälsa.
Tyvärr är det fortfarande ofta så att inte alla tillgängliga möjligheter har överkomliga priser i dag.
Vårt vårdnätverk, från förebyggande vård till eftervård, ruinerar statskassorna.
Avsikten med detta betänkande, som jag lyckönskar John Bowis till, är inte att EU ska vara aktivt på vårdområdet.
Vården ligger inom medlemsstaternas ansvarsområde och bör så förbli.
Vi är dock positiva till att ge ut denna grönbok från kommissionen för att stimulera diskussionen om vikten av psykisk hälsa inom EU, vikten av att ha en strategi och prioriteringar.
Vi vet nu att god psykisk hälsa också är en förutsättning för goda ekonomiska resultat.
Vi måste ställa frågor till oss själva och även söka svaren.
Först och främst: Vem menar vi när vi talar om personer med ” dålig psykisk hälsa ”?
Varför söker 13 procent av européerna professionell hjälp på det här området?
Varför begår så många människor inom EU självmord?
Vi har hört siffrorna; vid utfrågningen nämndes siffran 58 000 varje år.
Varför är samhället så sjukt?
Vad är orsaken?
Är kraven i vårt samhälle generellt för höga?
Sedan har vi den stora frågan: vad händer med dessa missgynnade samhällsmedlemmar?
De här frågorna måste diskuteras för att öka medvetenheten.
En sak är säker: det behövs även sociala förändringar för att förebygga dessa sjukdomar.
Som vi vet är det svårt att hantera skärpan och konkurrensen i människors arbetsliv.
Många saker är dock lättare att leva med om människor har en fristad, eller en chans att dra sig undan.
Jag tänker framför allt på familjen som ger människor möjlighet att vila och ladda batterierna.
Familjer behöver dock hjälp och stöd för att kunna uppfylla de viktiga sociala funktionerna.
En sak är säker: det går inte att kontrollera människor genom lagar, men det går och är verkligen nödvändigt att skapa sådana villkor där de och deras hälsa kan öka – psyke, kropp och själ.
Låt oss därför ge stöd till familjer.
Om detta är en av avsikterna med betänkandet är det ett steg i rätt riktning.
